de stora hotellen vid början av 5:te avenyen, och fann mig där mycket bra till rätta. Min vistelse i den ur så många hänseenden intressanta storstaden skulle emellertid bli helt kort, ty redan andra dagen efter min ankomst avgick ångbåten Orinoco till Hamilton, och jag begagnade naturligtvis denna lägenhet för att så fort som möjligt nå min bestämmelseort. Den kännedom, jag nu förvärvade om New-York och dess sevärdheter, blev sålunda mycket flyktig och ofullständig, men jag var det oaktadt ganska glad över att få begiva mig därifrån, ty det rådde den obehagligaste väderlek, med blåst, kyla och snöyra. Grönska och vårblommor funnos dock redan i de vackra parkerna, och jag lovade mig själv att på hemfärden stanna längre och vidga kunskapen om det myckna vackra, som utan tvivel fanns både av natur och kultur. Nu hann jag blott förvåna mig över den utomordentligt livliga rörelse, som rådde särskildt på Broadway, den stora pulsådern för affärslivet, och i de gamla stadsdelarna, över de under och överjordiska järn- och spårvägarna, över skyskrapor och andra vidunder i byggnadsväg, över miljardörspalatsen vid 5:te avenyen, över lyxen på Delmonico, »världens elegantaste restaurant», och över allting annat, som naturligtvis var »the biggest, the greatest» o. s. v. »in the world».
Färden med Orinoco skänkte redan efter ett dygn en angenäm överraskning. Det gemena vintervädret gav nämligen helt plötsligt vika för lugn och värme, vilket visade, att vi hade nått sydligare breddgrader och kommit inom Golfströmmens inflytande. I strålande solsken och över spegelblanka farvatten fortsatte så resan ännu en dag, och följande morgon kom Bermuda
75
