Hoppa till innehållet

Sida:Vintergrönt (af Wirsén).djvu/295

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

    293    

Lyssnande sedan, när balen var slut, hur i ståtliga trappan
»Vikingasäten» med makt frambrusade, »åldriga lundar»!

Dagen därpå bar det hem. Utstyrseln ej riktigt är färdig,
Synål väntar och tråd, arbete med mycket som sången
Nämna ej får, högviktiga ting för en mö, som skall vigas,
Hvita som snö, spetsprydda, broderade, märkta med silke.
Fullt upptagen var tiden och veckorna gingo som dagar.

Snart midsommarens qväll lycksalig var där. Den var kommen.
Tiden då natten är dag; knappt trasten har slutat, då lärkan
Sjunger till morgonens lof, och det myllrar af blommor på ängen.