Hoppa till innehållet

Sida:Vintergrönt (af Wirsén).djvu/296

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

    294    

Södermanland var i flor; ungbjörkar med hängande lockar
Stodo kring Yngarn i ring, och det doftade härligt af flädern,
Råg stod blommande re’n och i ax gick hvete på fälten,
Klöfvern var rik, högvuxet var gräset och fjärilar lekte.
Majstång reste sig rak, omvirad med löfven af lönnen,
Kransar af blåklint hängde därpå, och i toppen en vimpel
Kröntes med G. och med E. I den landtliga kyrkan med björklöf
Smyckades orgel och adliga sköldar och kronor af messing;
Altarets ring af en krans vildblommor i rika guirlander
Pryddes, och redo var allt till den heliga vigseln i templet.
Odalfolket i bänkarna satt för att skåda på bruden,
Flickan, som växa man sett från ett barn till en blommande jungfru,
Flickan, som älskades högt, för sin godhet känd i hvar stuga.