Sida:Wärend och Wirdarne del 1.djvu/193

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
185
§ 42. Högtider. Midsommar. Höst-offerhögtid.

alldeles på samma sätt som förebuden te sig för den som på jul-natten vandrar årsgång.

Alla bibehållna forntids-drag tyda således derhän, att midsommars-afton en gång i hedna-verld varit hållen i helgd, på ett sätt motsvarande hvad som förekom på jul-afton eller qvällen före midvintern. Det tydligaste vittnesbördet om att man på denna natt fordom firat en stor hednisk offerhögtid med flammande offerbål, synes oss likväl kunna hemtas ifrån den i Wärend (likasom i Jemtland och S. Bohuslän) ännu ihogkomna eller bibehållna folkseden med Midsommars-eldar och Midsommars-lek. Vi ha om dessa midsommars-eldar redan i det föregående korteligen yttrat oss; de upptändes ännu på Rudbecks tid i gamla Hvembo-lund, hvarest de omgifvande byalagen samlade sig om sommaren »och offrade många utfästa offer, samt der spelade, lekte och dansade nätterna igenom kring stora eldar». Ännu för icke längesedan upptändes de ock i Mosteruds-lund och på Gröns-kull. På Baldanäterna, i gärdet vid vestra Thorsås, tändes visserligen icke mer någon eld, men folket samlar sig ännu dit vid midsommar, uppsätter löfhyddor och håller midsommars-lek med spel, sång, dans, lekar och öldrickning, på samma sätt som Blekings-allmogen af ålder plägat midsommars-natten dansa emellan tre gamla ekar på Kalmare-kulle vid Hoby. Allmänt bibehåller man dock i Wärend ännu seden, att i stället för midsommars-lek omkring en midsommarseld eller under träden i lunden, låta dansen gå omkring en s. k. Midsommars-stång, som smyckas med kransar och blommor och uppsättes på en grön plan