Sida:Wärend och Wirdarne del 1.djvu/311

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
303
§ 77. Mån-gubben.

får hon ock sedan mest göra hela året om. Detta föreställningssätt är senare öfverfördt jemväl till sjelfva nyårsdagen. Hvad som händer någon uppå nyårsdagen, skall således, enligt folktron, oftare än eljest hända honom i hela det kommande året. Får man den dagen gifva ut penningar, så bli utgifterna dryga under året. Får man förtret den dagen, så blir det aldrig annat. Det är derföre godt att på nyårs-afton eller nyårsdagen få emottaga skänker. Häraf den gamla Wärends-seden, att gifva Nyårsgåfvor, motsvarande de eljest i vårt land brukliga och från ett liknande föreställningssätt härrörande julklapparne.

En annan gammal Wärendssed är, att, när man första gången bakar på nyåret, sättas i den första kakan vippor eller uttröskade korn-ax, en vippa för hvar och en i hushållet. Den, hvars vippa falnar i ugnen, tros komma att dö under året.

Äfven de öfriga nytändningarne under året ha stora tydor, ehuru icke såsom Nyårsnyet. Hvad helst som sker i ny, eller vid vexande måne, tros således bli fruktsamt och lyckosamt. Läkedom må derföre bäst tagas på prim, eller första dagen i nyet. Lysning för brudfolk må, efter gammal Wärends-sed, alltid ske på ny, annars tror man att der födas små barn. Bröllopp hållas i ny, för att brudfolken må bli rika och välmående. Likaledes är godt att flytta i ny. Deremot må timmer alltid huggas i nedan, eljest vexa der vägglöss i husen, och ärter sås i nedan, att de icke må vexa blott uppe uti bladen och stjelkarne.

Månen öfvar således en stor inflytelse på alla andra väsen i naturen, och, såsom nyet eller den