Sida:Wärend och Wirdarne del 1.djvu/313

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
305
§ 78. Stjernorna, såsom heliga väsen. § 79. Veckodagarne.

hvilket den kloke troddes i stjernorna kunna läsa menniskornas blifvande öden. Detta slags spådom har äfven i Wärend varit känd, och heter der att läsa planeterna; läsa planett, plånätt, plånäte. Nu mera brukas dock uttrycket mest om chiromantien, eller spådom, som tages af handens linier; en konst, som ännu allmänt öfvas af s. k. drifta-folk eller kringstrykande Nordlappingar och Tattare. Man får derom höra ett gammalt bonde-rim:

Han läste planett å sned
hvad som skulle timas med,
och, tvy den vare, det gick så med.

Utom Friggetenen och Karlavagnen känner Wärends-bonden äfven de tre vise Män, Arons staf, Sjustjernan, Nordstjernan samt Afton- och Morgonstjernan. Han vet af dessa stjernors ställning uträkna hvad tiden lider på natten, likasom han af solens höjd på himmelen beräknar hvad det lider på dagen. Vintergatan heter i Wärendsmålet Vinter-bråten. Äro i vinterbråten stora hvita fläckar, tros det betyda lika många kalla månader. Är vinterbråten jemnbrokig, bådar det för jemn vinter.

§ 79. Föreställningen om solen, månen och stjernorna, såsom himmelska väsen, utspann sig under tidernas längd i mångfaldiga myther, och ingick under olika form i de gamles hela gudalära, tidsindelning och religionsbruk. Icke blott de stora högtiderna, utan ock vecko-dagarnes hedniska namn, stå dermed i förbindelse. Dessa namn, sådana de kommit till oss, äro således grundade i ett åskådningssätt, som ställer veckans dagar under inflytelse af solen, månen och fyra planeter. Dessa planeter hafva