Sida:Wärend och Wirdarne del 1.djvu/315

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
307
§ 79. Veckodagarne. Tydor af vissa dagar. § 80. Skapelsen.

göras kors på handen och foten, och med samma eggjern skäras i något, annars kan man bli förgjord. De afskurna naglarne må sorgfälligt upphemtas och uppbrännas; ty om boskapen går öfver en afskuren nagel, så får kon nageln i ögat.

Fredagar och Söndagar är godt att ingå giftermål.

Lördagen är godt att löga barn.

Håller någon flyttegille på Lördagen, så stadnar han ej länge på den nya tomten.

Barn må icke löskas eller kammas på Söndagen; ty då blir det lusigt.

Barn må icke lögas på Söndagen; ty då vantrifves det.

Barn må icke agas på Söndagen; ty då blir det olydigt.

Såsom vi finna, blanda sig i dessa tydor äldre hedniska och yngre christna föreställningssätt. Tydorna för Thorsdagen gå i vissa drag, f. ex. Thorsdagsbarnens klarsyn att se drakar och gastar, tillbaka i en mythisk tidsålder; för öfrigt äro de rent hedniska, och förknippa sig naturligen med firandet af Thorshelgen (jfr. § 43), som var hedningarnes veckohelg. De hafva sedan till en del blifvit öfverförda på den christna helgedagen eller Söndagen. Bruket att ingå giftermål på Fredagen synes sammanhänga med Freys eller Freyas dyrkan, och är således förmodligen hedniskt. Likaså folkseden att löga barn på den gamla Lögerdagen. Tydorna för Söndagen äro deremot knappast äldre än den christna medeltiden.