Höghet, oaktadt dess annalkande höga ålder, åtagit sig detta ansvariga kall, och med Rikets Ständer velat dela den ärofulla mödan, att återföra Riket till lugn, sällhet och sjelfbestånd. Deras sammankallande har således varit Hans Kongl. Höghets första regerings-omsorg: och i detta ögonblick, då Rikets Ständer, till följe deraf, för första gången äro på Rikssalen församlade, erinrar Hans Kongl. Höghet dem alla, med känslor af en sann tillfredsställelse, att, utan denna dess åtgärd, ett fritt folks lagliga Ombud må hända aldrig inom detta land, skalle om Fosterbygdens angelägenheter hafva rådplägat.
Näst detta vigtiga åliggande, har Hans Kongl. Höghet varit ombetänkt att lindra de bördor, vida öfver både allmän och enskilt förmåga, som varit Svenska Folket pålagde. Främst af dessa var den, till bevillningens femdubbla belopp påbudne allmänna krigsgärden, den Hans Kongl. Höghet inställt, öfvertygad att Rikets Ständer, efter inhemtad kännedom om Statens behof, nogsamt lära till deras fyllande nödiga medel bevilja.
Landtvärnets olyckliga öde har väckt Hans Kongl. Höghets ömma deltagande. Med rättvist afseende derå, har Hans Kongl. Höghet befallt, att alla de af Landtvärnet, hvilka under tiden något jordbruk tillfallit, böra genast från Landtvärns bataljonerna
