Sida:Wallmark Forvaltningen 1809-1838.djvu/109

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
33
K. M. Berättelse till 1809 års Riksmöte.

frigifvas, utan skyldighet att någon annan i deras ställe anskaffa; hvarjemte Hans Kongl. Höghet, ej mindre för att till landtmannayrket återlemna ett länge saknadt biträde, än för att i möjligaste måtto lindra krigsfondens utgifter, tillåtit, att Landtvärnsmanskapet, der sådant i anseende till gränsbevakningen kunnat ske, må tills vidare hemförlofvas.

Åt alla Rikets fiender har Hans Kongl. Höghet erbjudit fred och förtrolighet. Dess första föresätts är, att, med sorgfälligt bibehållande af Rikets oberoende och ära, använda allt bemödande att återvinna utvertes lugn och säkerhet. Om tidens korthet och afståndens längd icke lemnat Hans Kongl. Höghet tillfredsställelsen att ännu kunna meddela Rikets Ständer några bestämda resultater af Dess fredliga anbud; hafva likväl fiendtligheternas upphörande, Ryska Tropparnas återtåg från Rikets nordliga landskap, samt Åländska Fördelningens räddning deraf varit omedelbara följder. Hvad denna sistnämnde händelse beträffar, erinrar Hans Kongl. Höghet Sig med känslor af lifligaste tacksamhet emot Försynens skyddande vård, att om styrelseförändringen ett enda dygn senare inträffat, skulle den på Åland förlagde styrka, utan rådrum att verkställa sitt återtåg, oundvikligen fallit i den mångdubbelt talrikare Ryska Härens våld; att intet stilleståndsförslag, under så gynnande utsigter för

5