Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
Wasa Gymnasisters Sång.
I högan nord vår vagga stod
Vid stormigt haf och skummig flod.
Vi vexle upp ur frostig bädd
Som vintergran, i drifvor klädd.
Han står så grön
I hvita snön,
Han reser stark
Sin kronas park
Ur armod och ur ödemark.
När våren kom med fågelsång,
När solen glömt sin nedergång,
När blomsterkrönt stod polens rand
Och fritt var haf och grönt var land;
Då blef vår håg
Som strand och våg,
Då vardt oss sagdt
Att stå på vakt
För lifvets och för ljusets makt.
Här är hvart fält af strider rödt,
Här, här har Finlands ära blödt,
Här stod hon, öfver lyckan höjd,
I blodig sorg och segerfröjd.
Här sjöng engång
Dess bard sin sång,
