Hoppa till innehållet

Sida:Wennerberg - Samlade skrifter4.djvu/116

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

110

O, må inga moln dig hölja,
Att ej irrsken för mig dölja
Rätta vägen, brant och trång,
Vorde han mig än så lång
Under natten!

Stjerneljus!
Stråla ned från Herrans hus!
Lys mig fram till målet!

Låt mig se dig, tills jag hunnit
Hemmet och dess fristad funnit,
Vandringen är slut, och jag
Helsar länge väntad dag
Efter natten!