Sida:Wennerberg - Samlade skrifter4.djvu/166

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

160

B.

Ja, det kan jag nog förstå.

C. rörd.

Jo jo, nog ftr det så.

A. och B. tveksamt. Han har kanske rätt — nå nå!

Tillsammans.

Minnet, ack, från forna dagar, huru ljufligt än det ler, Söker fåfängt alltid dölja tåren i sitt blåa öga; Hoppet sjelf, det himlaburna, om du noga efterser, Pekar darrhändt för hvar dödlig upp emot det dunkla

höga;

Stundens genius ...

A. lifvadt.

sorgbetvingar'n...

B.

glädjebringar'n...

C. leende.

han, vår vän,

Digitized by

Google