Hoppa till innehållet

Sida:Wennerberg - Samlade skrifter4.djvu/209

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

203


Fluter nu gussgåfvera
Dä enda, sum va kvar. — —

Hon brister ut i gråt.

Fölla kunne ja la unt ’en,
Den gamle lee gubbastrunten;
Men mjölka dän sulle la ja velat ha,
Sum inte har fått nått på hele Guss da. —

Ja vånnar ja vure så långt härifrå,
Långt, långt bort i markera hos kräka!