Sida:Wennerberg - Samlade skrifter4.djvu/217

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

r

I.

"Detta enda, kändt af mig blott, Svårt att glömma, svårt att minlla-S Vill jag nu f6r alla bikta."

fta händer, då jag sysslar Just som ifrigast med annat, Att min tanke gör sig ledig Ifrån stundens kraf och sväfvar Bort igenom vida rymder Hän till tider, som försvunnit. Nästan lika ofta händer Att han dervid saktar flygten Och i stilla tjusning dröjer Vid de ljusa barndomsbilder, Som kring hemmets tröskel leka — Vackra små med blåa ögon, Gula lockar, röda kinder —

Digitized by Google