Hoppa till innehållet

Sida:Wennerberg - Samlade skrifter4.djvu/234

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

228



II.


“Dock, har skall en aga gifvas,
Så att den, som får den, känner
Ingen smärta, endast glädje?“


Den som vet, hur ljuft det kännes
Att få bref från den man älskar,
Bref, som andas idel kärlek
Och hvars minsta ord för med sig
Hopp och glädje, vår och solsken,
Vet nog äfven, att ju längre
Skild till tiden och till rummet
Från den älskade man vistas,
Desto mera kärt är brefvet,
Desto flera kyssar får det.