Sida:Wennerberg - Samlade skrifter4.djvu/264

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

258

IV.

"Hå klokskap fritt bele din barnatro! Det år nr den, som småningom skall gro Den kärlek till vårt land, som ensam duger. Som går från hjertat ut och aldrig ljuger."-

«|j|ag kom från plenum. Det var sent på qvällen, Och jag var trött och gick till hvila genast, Men kunde dock, mot vanan, icke somna, Ty retsamt minne höll mig alltjemt vaken.

Jag hade hört hvad svenska folkets målsmän — Ej alla, det är sant, men alltför många Och desse de, som egde makten — tänkte Om vårt försvar, dess vigt och vår förmåga Att bära bördan utaf dess förbättring.

Digitized by LjOOQle