Den här sidan har korrekturlästs
262
Det var för färglöst för att vara dröm blott,
Men allt för brokigt för att vara verkligt.
Hur tvisten börjat mellan dem derinne,
Det vet jag ej; men nu den pågick högljudd,
Och hvarje ord, som fäldes, klart förnam jag.
A.
“Hvad skall man med krigshär? … Det blir intet krig
I dessa upplysningens tider:
Det kostar för mycket och — lita på mig! —
Mot sunda förnuftet det strider.“
B.
“Än se’n? … Om så vore, hvad hjelper det väl
Om icke i fred vi få vara?"
A.
“I fred! … Åh, var lugn och hör mina skäl!
De äro båd’ enkla och klara.
Hör nu bara på!"