Hoppa till innehållet

Sida:Wennerberg - Samlade skrifter4.djvu/272

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

266


A.

“Apala, misala, misinka, miso —
Och hin skall dem ta’ — sebedej, sebedo;
Och tar dem nu hin — sebedo sebedej!
Hvad skall man med krigshär? … behöfves ju ej? —
 Det är lätt att förstå.“

B.

 “Ja-så.“


Jag brast i skratt. Jag kunde icke längre
Tillbakahålla munterhetens utbrott.
Då vardt derinne tyst. Jag kanske annars
Fått nöjet höra flere skäl anföras
Af samma skrot och korn; så, till exempel,
Att “extra, lara, cajsa, sara“ tydligt
Ådagalade hela gagnlösheten
Af ett försvar, som vore oförsvarligt.
Det gick jag miste om; men ej om sömnen,
Som efteråt åtminstone var ärlig;
Ty jag är viss på att hvad då jag erfor
Var icke verklighet, men blott en drömbild,