Sida:Wennerberg - Samlade skrifter4.djvu/314

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

308

Der jag icke kan det. I stån menskor närmre, Rören er med samma Tro på viljans frihet, Som vardt dem förlänad; Och för eder gifves Som för dem ett böra, Hvilket jag ej känner Jag, som måste vara Städse en och samma Och mig evigt lika, Huru tiden ån min Enkla drägt styr ut med Egna meningstrasor. Och att än I ären Bättre än I synens Det ha'n I att tacka Blott den smula sanning, Som jag kunnat berga Undan er och åt er Under tidens skiften."

"Talen ej om Eva Och om paradiset! Var det icke hon, som

Digitized by LjOOQle