Sida:Wennerberg - Samlade skrifter4.djvu/68

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
62

”En gång en ros jag såg.”


En gång en ros jag såg;
Hon går ej ur min håg.
Skall jag väl henne få?
        Tänkte jag då.

Nu är hon min och står
Redan se’n många år
Främst i min rosengård,
        Främst i min vård.