Den här sidan har korrekturlästs
Som två parallela linier
Oss lifvet till främlingar gör,
Din saga mornas bland pinjer
Och min bland cypresserna dör.
Ej Morgon och Afton kunna
Ett möte en gång sig unna.
Jo, hjärta, det sker omsider
Ett möte för bidande två:
Det gifves midsommartider
I människans lefnad också,
Då oron till hvila vyssas,
Då Morgon och Afton kyssas.
