Den här sidan har korrekturlästs
Så blef du föresyn i tålamodets öfning,
I bojan, som du fick, du aldrig trotsigt slet,
Till dig i sorgedräkt kom lärarinnan Pröfning,
Men af sin dotter följd, af Undergifvenhet.
Låt i din milda sol min håg sig länge sola,
Du kan ge visa råd, du gått i korsets skola,
Och du mig säga kan på tyst och stilla sätt,
Hur oket kan bli ljuft, hur bördan kan bli lätt.
