Den här sidan har korrekturlästs
Och skedde det, funnes ändå ingen bot,
Fördelning blott alla gjort arma,
Och ständigt förnyas det hädiska bot
Ur djupen, där bränningar larma:
»Det finns ingen Guds»,
Så mullrar ett ljud
Som stigande åska kring fjäll och kring dalar:
»Det finns ingen Gud i de himmelska salar».
Han finnes, du sorgsna, du sorlande ätt,
Han kommer att hjälpa och hämna,
Ty visan var blandad af orätt och rätt,
Och helas kan mången en remna.
Han bygger en bro
Af kärlek och tro,
Som går öfver klyftor och enar det skilda
Och söndrade sinnen gör broderligt milda.
