stjäl någon eller röfvar öre eller öres värde inom skeppsbord, miste lifvet; stjäl han mindre, miste öronen;
ingen får skada en annans värjor, krut, lod eller hvad det vara kan, vid straff efter sakens lägenhet;
den som förverkat lifvet, skall höfvidsmannen sätta i bulten till dess skeppet kommer hem igen, då han skall straffas efter som han brutit har.
Öfriga bestämmelser återfinnas på andra ställen i detta arbete.[1]
Den afdelning af 1535 års skeppsrätt, som kallas för
gårdsrätten, innehåller bland annat, att om någon slår ihjäl
en annan, men icke gripes på färsk gerning, skall derom
ransakas af höfvidsmannen och tolf oväldiga män, äfvensom att
all undersökning skall ske inför höfvidsmannen och sittande
rätt samt att ingen får “appellera till något annat regemente“.
Men kunna ej parterna förlikas, skall saken hänskjutas till
amiralen, hvilken med alla höfvidsmän och skeppare, allt
efter sakens vigt, afgör densamma utan vidare appell. Dessa
bestämmelser upprepas i 1559 års sjörätt.
Redan från denna tid kan således spåras en under- och en öfverrätt vid flottan. Underrätten, en slags krigsrätt, utgjordes af en nämd med höfvidsmannen eller kaptenen på skeppet eller i skeppsgården till ordförande; i öfverrätten presiderade amiralen på flottan, när den hölls ombord och öfverste- eller riksamiralen i öfverrätt i land. Uti Joakim Scheels fullmagt den 13 Maj 1601 att vara “Sveriges rikes amiral“, uppdrages åt honom, att “efter de skeppsartiklar, som Vi honom medgifve och underskrifvit hafve“, låta straffa alla dem, som deremot bryta.[2]
En i sitt slag allenastående öfverdomstol inrättade Erik
- ↑ Nemligen om bysseskyttarnes åligganden sid. 134—135; om aflöningens bestämmande m. m. sid. 141—142; om dryckenskap, om onyttigt ödande af provianten, om öfverfall å proviantbetjente m. m. sid. 153—154; om fördeling af byte och prispenningar m. m. sid. 164—5; om sårades underhåll sid. 168; om gudsfruktan och predikan sid. 175—7; om redovisningen ombord 8. Förvaltning: redovisning; om lydnad och aktning för förmän, om amiralens skyldighet att inhemta råd, om försummad vakt, om manskapets undervisning, om signaler, lossande af skott, vård af eld, om spel och dobbel, om oljud och manövreringens hindrande 33. Sjötjenstgöringen: allmänna bestämmelser; om afsegling och ankring, förbud att lemna skeppet och förbud för främmande att stiga ombord 33. Sjötjenstgöringen: i hamn och för ankar; om segling nattetid, om förhållande vid grundstötning och vid främmande skepps möte i sjön 33. Sjötjenstgöringen: under segel.
- ↑ RR.
