Omständelig
Berättelse,
Om then
Förrättning,
Som Hr. Baron och General-
Lieutenant Maydel i Begynnelsen af
Julij Månad, åhr 1704. å then sidan som han
Commandet emot Fienden förer,
hafft hafwer.
1704. Nº 32
Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,
Af den 9 Augusti |
|
SEdan Hr Baron och General Lieutnant Maydel, med thes underhafwande Krigsmacht af ungefehr 2000 til Häst och 1000 til Foot, oachtandes then stadige olustige wäderleken, diupa och elaka wägar, war i fult Tåg begrepen, at nalka sig närmare til Fienden, och i wärcket ställa, thet med Hr. Vice-Ammiralen Du Prou öfwerlagde och aftalte Företagande, och satt sig den 10. Juiij til Nattlager i Walkesaar, kom den 11. dito kl. 6. om Morgon wid påstående Bönestund, Fienden, (hwilken hade fått tidig kunskap om thesse Troppers upbrått ifrån Wijborg, och des fortsättiande March, hwaraf han så bekymbrat blifwen, thet han efter Fångernes utsago, genast sändt thet ena Budet efter thet andre åt Narwiske sidan til Czaaren, begärandes hielp och understödh) ansättiandes med ett Partie, hwilket efter förenämde Fångars berättelse bestått af 2000 Ryttare, och 200 Granadirer, til Häst, i fult galop på wår Förwacht, warandes om Natten kl. 12. ifrån Nyen utgången, uppå then kundskap som en thes wid Walkesaar utsatte Spion, hwilken doch allenast wåre Förtroppen warse blefwen, them gifwit hade, men som Förwachten ofördröijeligen blef af några afärdade Tropper undsatt, hwilke så länge med honom ichargerade, til thes hela Machten efter handen kunde ankomma, och när Fienden warse blef, thet the wåre alt mehr och mehr förstärcktes, ty töfwade han och icke länge, utan tog til flychten, efterlämnades månge döde, theslikest ett antahl goda Hästar, en Dragoner Standarte, Pistoler, Spiut, samt annat Genwähr af Sabblar och Bågor, jämte tije Fångar, och finnes än dageligen flere, af them som tagit sin undanflycht i Skogen, ty såsom Hr. General Lieutn. lätt förfölja Fienden på en heel Mihl, altså kastade the, som icke hastigt kunde undankomma, sig å bägge sidor i Buskarne, ther the sedermehra af Bönderne antingen dödade eller fasttagne blefne, och således är, efter sedermehra undfången Berättelse, then mindre dehlen af thetta Partiet tibaka til Petersburg (så kalla Ryssarne nu Nyenskantz) kommen, som och Ryssarne sielfwe beklagat, thet the mist trenne Öfwerster, hwaremot wij then Lycken hafft, at för oss ey är dödat en Mann, utan allenast trenne något litet sårade. Och som utan thes wår March til fiendlige sidan faststält ware, så blef och then än samma Dag efter Middagen, fortsatter, jämwäl och Dagen ther efter, doch med bästa Försichtighet, continuerat, i then förhoppning, thet Wäder och Wind så skulle foga Hn. Vice-Ammiralen, thet han efter Aftahl, med så många Fahrtyg, som i Fahrwatnet flyta kunde, och hade tillijka kunnat nalka sig. Enär nu wåre Förtropper wore komne tre fierdings wäg ifrån Nyen, wid thet ställe, ther Wägen å bägge sidor med Moras omgifwen, och jämwäl Wägen ifrån Nöteborg tilstöter, hade Fienden ther satt sig, och giorde i Begynnelsen sin flijt at förwägra oss framgången, men då Herr General-Lieutn. ordinerat, thet en dehl af Armeen skulle stanna wid Nöteburgiske Wägen, och med then öfrige dehlen, tillijka med fyra hos sig hafwande trepundige Stycken gick löös på Fienden, gaf han åter igen flychten, och satte sig intet förr, än han war kommen uti en Däld in under Styckerne af några thes Skep som låge i Strömmen, altså at han då å thes ena sida war förwarat med ett Moras, och å thes andra kunde förswaras utaf Fahrkosterne : Doch som Fienderne förmärckte, thet the Wåre utan hinder dhem efterfölgde, satte the sig med en hast i Fahrkostar, och lät föra sig wid Koivvasaar, öfwer en Arm af Newa Strömen, Fästningen Petersburg förbij åt Ingermanlanske sidan, hwar wed skräcken så wäl i then gambla Nyenske Skantzen, som elliest öfweralt war så stoor, at the med stoort skrän och skrij förde sine Saker af the på Holmerne anlagde Bygningar, öfwer åt andra sidan Strömmen, the i dhen gambla Skantzen så wäl som och the på Wörrompohl wid thet nya Wärcket, förlupe icke allenast sine upbygde Huus, utan stucke dhem och sielfwe i brand. Och som theröfwer Natten tilstundade, ett starckt Regn föll, och af Hn. Vice-Ammiralens annalkande med Flottan intet förmärcktes, ey heller någon Fiende på thenne sidan om Strömmen tilseendes war, ty droge Tropperne sig trefierdings Mihl tilbaka til the efterblefne, tagandes ther sitt Nattläger, oachtat ther alsingen Fouragie för Hästarne war at til gåå. Den 13. dito bittida om Morgen, då man än förmodade, thet offtanämde Hn. Vice-Ammiralen, medelst god Wind torde ankomma, drog Hr. General-Lieutn. åter sig med alle Tropper nederåt til Strömmen, och satte sig längst wid then samma, så wijda som förenämde Trängslan och Fiendens ther liggande Skep thet kunde tillåta, afsände och en Tropp til then gambla Skantzen, men funno then aldeles förlåten fördärfwat, och som i mangel af Fahrtyg, man på intet sätt kunde komma öfwer Strömmen, försöckte Hn. General-Lieutn. om icke Fiendens Skepsbyggerij, med glödande kulor skul kunna bringas i brand, men i Mangel af större Stycken, som Hr. General-Lieutn. icke bekomma kunde, utan i thes Ställe måste taga med sig allenast trepundige, kunde man och icke ther med något uträtta, men i fall man med något större Artollerie försed warit, hade man icke allenast kunna fösa bort Fiendens Skep, utan och så långt trängia igenom, at man hade bracht Eld i the nya Bygningar på Birckholmen, til hwars förswar Fienden lät afsättia mycket Mannskap med 50 à 60 Lodier, war altså intet något annat att företaga än allenast til påcka och bravera Fienden, och som Hn. Vice Ammiralens ankomst, twifwels utan för motwäder skull, ey mehra stod at förwänta, Hästarne och af thet starcka tågande och i brist af Fouragie mycket krafftlöse blefne, ty resolverade man efter Middagen, at troppa af och draga sig tilbaka, med förlust af twenne Artollerie-Hästar, hwilke af Fiendens Styckekulor ifrån Skeppen lahma skutne wore. Hade för thet öfrige Wäder och Wind fogat Hn. Vice-Ammiralen, at han tillijka kunnat anlända med nohtwändige Fahrtyg, hade icke warit twifwelsmåhl, än man ju kunnat fördärfwa och förbränna ey allenast Fiendens Skepsbyggerij, utan och flere andre Ställen. Then gambla Skantzen war fuller i the wåras wåld, men som then mehrendehls nederrijfwen och ruinerat war, och än stod i låga, wårt Footfolck, hwaraf then bäste dehlen på Flotten satt, förswagt, then samma at reparera, och inge andre Arbetare ther til wore at bekomma, ty fann Hn. General-Lieutnanten rådeligast, then icke at behålla, utan hwad therin öfrigt war, aldeles att fördärfwa och förbränna. För thet öfriga har Hn. General-Lieutnanten wid thenne Förrättningen med en särdeles Sorgfällighet warit bekymbrat, huru han i egen Person sielf måtte intala Modh och encouragera Manskapet, anföra och upmuntra them tilförrättning af deras Plicht och Skyldighet, som thet och med största Lust och Förnöijelse har warit at see och åskåda, att fastskiönt wår Macht tämmeligen swag war, doch icke allenast alle Herrar Officerare, så höge som låge, utan och the Gemene fast utan åtskildnad, och mehrendehls then ene för then andre, sökt och eftersträfwat at wijsa sig, och än mehra har med förundran nästan warit att förmärckia, huru the unga Officerare och thet nykomne Manskapet, hwilke ingen gång tilförende sådan Förrättning bijwistat, woro så benägne och skickelige i alt thet som them anbefalt blef, och ibland andre har och härwid Hr. Generalens och Gouverneurens Wellings Dragouner-Regimente, hwilket doch mäst består af Ingermanländske Bönder, wijst ett särdeles Modh, så att thet har kostat stoor möda til att draga samma Mannskap bort ifrån Fienden, att theraf altså näst Gudz hielp nogsamt kan wara att förmoda, thet i fall Fienden oss med then ifrån Narwa förwäntade undsättningen angripa skulle, honom ett eftertryckeligit Motstånd lärer wijsas kunna.
