Till Magnus T***
| ← Den dumma Mannen |
|
Skolan → |
TILL MAGNUS T***
Broder Magnus! du är nu kamrer,
Fattighuset och dig sjelf till nytta.
Tag bopålen som du slagit ner
Och snedt öfver gatan honom flytta.
Lycklig du, som slipper flytta långt,
Och som sett på kärnan mer än skalet,
Ty hvad gör, i Guds namn! att bo trångt,
Blott man slipper hyran vid qvartalet.
Fyll din pligt med betsman och med aln
Och låt gummorna få sy och spinna.
Kanske när du mönstrar personaln,
Finner du en ungdoms-älskarinna.
Brandredskapen kan du låta stå
På sitt ställe. Köp om du behöfver
Några ämbar. Knepet blir ändå,
Om du tar dem, svårt att måla öfver. —
Mången har väl på en plats som din
Vaskat månget guldkorn utur gruset:
Mången fattig som kamrer gatt in,
Och gått ut som rik — från fattighuset.
Ärlighet dock varar längst ändå.
Lika med dig sjelf du andra unnat.
Du har ännu aldrig kunnat klå,
Endast dela med dig har du kunnat.
Derför broder Magnus! mer och mer
Må du frodas, och ditt anlet skina!
Direktion skall säga: slik kamrer
Ännu aldrig funnits i Cathrina.