Ämne på Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv 2011

Jag har gjort ett antal försök nu att fotografera av ett antal sidor ur Gezeliernas bibelverk från 1711.

DET GÅR INGET VIDARE. - Alla försök att fota av ngt som är så stort faller platt, jag kan inte få skärpa på hela sidan! Samma problem har jag med G2A-bibeln, som jag har möjlighet att fotografera, även om den inte är min.

Det är en ensiffrig procentandel av antalet foton som blir acceptabla, och ingen blir bra!

Vad sägs om att strunta i avfotograferingen, och kopiera av direkt från Projekt Gezelius? För jag är vilket fall intresserad av att få upp verket hit!

LÅter mycket rimligt. Finns verket redan avfotograferat så är det ju mest en fråga om vi kan tillföra något mer genom att få hit bilderna. Något mer till allmänheten.--IP7869

Det är inte bilderna som är tillgängliga där, det är texten i 1800-tals-modernisering.

Någon som har suttit och skrivit in texten för hand? --IP7869

Exakt hur de gjort, framgår inte. Men texten finns där, med undantag för att registret inte är komplett än.

Det ger ett seriöst och genomarbetat intryck. Allt är fritt tillgängligt för allmänheten på webben. Jag får känslan att det skulle bli dubbelarbete om du/vi också skulle ta upp arbetet här. Åtminstone som läget är nu. Och du har väl ganska fullt upp med de bibelversioner vi har har på wikisource?--IP7869

Jag har ganska fullt upp, och pga strul i det verkliga livet utanför Wikimedia, (jo jag har ett liv där också) måste jag trappa ner lite.

Klippa och klistra är dock mer behändigt än att skanna, ladda upp, skapa OCR, korrläsa, formatera och länka...

Det som skulle tala för att föra över det hit är att Projekt Gezelius har valt att lägga in texten i en databas vilket är svåröverskådligt och svårt att länka till. Men har du varit i kontakt med dem och efterhört vad de anser om att kopiera deras material. Oavsett vad lagstiftningen säger ser jag ingen anledning till att reta upp andra i onödan.

Nej, jag har inte haft sådan kontakt (än), och det är just det du nämner som gör mig något tveksam.

Sedan vore det kanske intressant om Uppsala universitet kunde skanna in verket (de har 1800-talsutgåvan) inom ramen för sina "rara böcker". Men det kräver också att de släpper på kravet att det ska användas för "icke-kommersiellt bruk".

Beträffande fotografering av böcker, så bör man ta från ganska stort avstånd - avståndet bör nog vara minst tre gånger objektets bredd, men gärna mer - så att man får så lite förvrängning som möjligt. Man bör alltså zooma. Detta gör dock att exponeringstiden blir längre. Använder man en kompaktkamera är den halveskunds fördröjning från det att man knäpper av tills exponering sker faktiskt till nytta - ev.skak hinner sluta. Med en sådan kamera brukar man inte kunna bestämma asa-tal själv, varför det gärna blir grynigt om man inte har ljust nog, som i detta exempel, som jag tog med hjälp av en hembyggd förlängning av stativet, som jag brukar använda. Använder man systemkamera torde man behöva kraftigare don, och kanske en motvikt.

Tack för tipset, får dock satsa på en bättre kamera låter det som. Det finns en bättre i huset, men den är analog, så kostnaden per sida drar iväg...

Jag har i vilket fall nu skickat in ett mejl till Projekt Gezelius!

Jag har fått ett svar. Svar från styrelsen har inte skett ännu, men de två personer som kontaktats i ärendet är positiva!

Tveksamheter i texten är markerade med [klammer].

Ja, det låter ju lovande.

Instämmer med föregående talare: Mycket intressant. --IP7869

Vad är en bra namnstam på verket?

Bibeln (Gezelii bibelverk)
Bibeln (Gezeliernas bibelverk)
Bibeln (Gezelierna)
Bibeln (Gezelius)
Bibeln (Gezelii bibelverk 1863) 64,65 (eftersom det finns en 1700-talsvariant också.)

Fler förslag!

I Användare:Lavallen/G1Mos1 har jag gjort ett experiment med att formatera texten i ett kapitel.

Nu vet jag inte hur texten i 1800-talsupplagan är formaterad. Men om man antar att det inte skiljer så mycket mot hur 1700-talsvarianten ser ut, så borde det funka med ett format likt Fjellstedt idag. Dvs med paralellhänvisningar och kommentarer med {{mindre}}.

Ett problem är hänvisningarna gjorda med "#", som ger lite oönskade effekter. Några förslag?

Länkar i kommentarer och paralellhänvisningarna kan länkas internt i Bibelverket, förutom apokryferna, som saknas i verket. Men det är nog en åtgärd som ligger långt fram i tiden...

Hmmm med ^* eller ^# blev det inte vackert i IE i kombination med mall:Mindre. Det blev liksom inget kvar...

Jag tycker att det sista förslaget bäst med hela årtalet angivet.--IP7869

Att jag angivit 64,65 också beror på att band II (Job till Malaki) är utgivet 1864 och NT är utgivet 1865. - Det är inget problem, men förvirrar lite...

Poängen med undersidor är att de ska vara enhetligt namngivna. Om du tänker lägga upp Gezelius bibelverk som du lagt upp Fjellstedt d v s som ett verk, kan du inte kalla titelsidan Bibeln (Gezelii bibelverk) med undersidorna Bibeln (Gezelii bibelverk 1863)/..., Bibeln (Gezelii bibelverk 1864)/..., etc. Om det är väsentligt med årtalet och att det ska vara helt korrekt föreslår jag att titelsidan kallas Bibeln (Gezelii bibelverk 1863-65) eller Bibeln (Gezelii bibelverk 1860-talet) med motsvarande undersidor Bibeln (Gezelii bibelverk 1863-65)/... eller Bibeln (Gezelii bibelverk 1860-talet)/...

Både Bibeln (Gezelii bibelverk 1863-65)/ och Bibeln (Gezelii bibelverk 1860-talet)/ är lite otympligt, men samtidigt är Bibeln (Gezelii bibelverk 1863)/ inte rakt igenom helt rättvisande.

Namngivningen av författarna, följer Libris katalog, och det är möjligt att det finns bättre lösning.

Om vi skulle följa libris så verkar alla tre delarna i 1800-talsupplagan betecknas som "Bibeln. Svenska. Gezelius. 1863" vilket hos oss snarast skulle bli Bibeln (Gezelius 1863)

Hmmm, samtidigt finns årtalen 1864 och 1865 där, och de olika årtalen finns dessutom med i de tre olika titelbladen... - Whatever, jag har ingen lust att kriga om saken. - Flytta om du känner för det...

Jag säger inte att vi måste följa libris för namngivning på författarna, men det är den lösning jag valde som en start...

Jag föreslog det endast för att jag uppfattade det som att du tyckte att mitt förra förslag var för otympligt. Jag har inte någon anledning att ändra på det nuvarande namnet.

När det gäller författarna brukar vi följa libris, NE eller Wikipedia. Wikipedia har Johannes Gezelius d.y. Johannes Gezelius d.ä. respektive Johannes Gezelius den yngste och det är väl enklast om vi ansluter oss till det.

Ska vi ha med "d.ä." eller bara "dä"? Jag inbillar mig att vi har ngn med bara "dy" sedan tidigare, varför jag följde den standarden.

Författare:Birger Sjöberg dy och Kategori:Birger Sjöberg dy var det kanske jag tänkte på...

"d.ä." respektive "d.y." uppfattar jag som det mer korrekta sättet att skriva.

Gott! Då gör vi så!!!