Jag har tidigare experimenterat med olika namngivning av kapitel, men på sistone ändrat både Svenska teatern och Fryxells Berättelser ur svenska historien (Gustaf II Adolf och Drottning Kristina) till att använda undersidor. Jag har också använt undersidor i nyare verk, som Leopolds samlade och Svenska Akademiens handlingar. Det fungerar bra, även för dessa flerbandsverk. Kapitlen har vanligen unika namn inom hela verket.
För Drottning Kristina får jag dock inga länkar till föregående och nästa kapitel, när jag använder <pages ... header=1/> och jag misstänker att det kan bero på att huvudsidan har ett kolon i namnet Berättelser ur svenska historien : Drottning Kristina. Borde jag i stället korta namnet till Drottning Kristina eller krockar det med andra planer? Kommer vi någonsin att korrekturläsa fler band av Fryxells "Berättelser ur svenska historien", så att det vore idé att göra en sida med det namnet, och borde kanske hela Drottning Kristina vara en undersida därunder?
Inom Carl Gustaf af Leopolds samlade skrifter har första bandet en teaterpjäs om Oden i flera akter och scener, totalt 140 boksidor. Det är lite för mycket att lägga allt i en undersida /Oden. Jag tror en lagom uppdelning är att göra en undersida per akt. Men om dessa undersidor heter "/Oden. Första akten", så finns det ingen startsida för hela pjäsen. Borde jag göra undersidor i två nivåer? Jag vet att det tillämpas på några verk i engelska Wikisource, men jag vet inte om det är någon succé. Har vi några sådana exempel? Eller borde pjäsen Oden vara en egen titel i artikelnamnrymden, och inte en undersida till samlade skrifter?
Man riskerar i dessa situationer att hamna i ett virrvarr av alltför djupa understrukturer, som skymmer innehållet. Det är lite som när en femåring anger sin adress som Ystad, Skåne, Sverige, Europa, Jorden, Vintergatan, Universum. Konsten ligger i insikten att "Ystad" är unikt utan att rabbla upp hela koordinatsystemet.