Under furor och cypresser/Bernard af Ventadour
| ← Från trubadurtiden |
|
Geoffroy Rudel → |
Bernard af Ventadour.
Og Trubaduren gjemmer
en visnet Rose der.
Nu kommer sommarn. Åter grön,
violbesållad lyser marken,
och fågelsången susar skön
om vaknad kärleksfröjd ur parken,
allt lyder huld förvandlings lag —
om döda somrar drömmer jag.
I röda rosors ystra prakt
står smyckad åter trädgårdshäcken,
men mörka alar hålla vakt
invid den muntra silfverbäcken,
o rosor, rikt är ert behag —
om döda rosor drömmer jag.
En vissnad purpurros jag bär
alltjämt invid min vänstra sida.
Det är väl den, som orsak är,
att jag dess systrar knappt kan lida,
förbi är hjärtats sommardag —
om döda fröjder drömmer jag.
_(page_58_crop).jpg)