Under furor och cypresser/Långfredagen

[ 166 ]

Långfredag.

Korset, galenskap för världen,
är all visdoms helga ort,
korset är på vandringsfärden
rätta lifvets ingångsport.
Hvarje världslig tanke vike!
Fram vi gå till korsets stam,
där, i kärlek utan like,
led för oss Guds rena Lamm.

[ 167 ]

Jesus för vår synd är slagen,
för vår ondska sargad är.
Bördan från vår själ är tagen,
han vår skuld, vår krankhet bär.
Intet i hans offer felas,
allt han evigt gäldat har,
i hans sår vår sveda helas
och hans kors är vårt försvar.

Belials bäckar hafva gjutit
kring hans bröst sin mörka fors,
döden sina snaror slutit
kring Försonarn på hans kors,
o det är för oss han stridit,
och den synd han bar är vår,
och den gode herden lidit
för de otacksamma får.

[ 168 ]

Korsets man, låt korsets minne,
låt dess kraft fä väcka opp
sorgen efter Herrens sinne,
bättring, tro och stadigt hopp!
Väck de säkra, ömt hugsvala
de betungade som väckts
ur sin förra syndadvala
och som ängslats och förskräckts!

Du är död för alla vorden,
att vi lefva måtte här
ej för oss och denna jorden,
men för dig, som dödad är,
dig som härligt uppstått åter
och allen är värdig pris,
dig, som all vår synd förlåter
och oss för till paradis.

[ 169 ]

Detta vill jag städs betänka,
vill i korsets skugga gå,
vid dess fot mig nedersänka
för att nya krafter få.
Jag i Jesu blod, det rena,
vill min andes kläder två.
Med en sådan skrud allena
kan i domen jag bestå.