1.
Vilken klappar, vem är där?
Vilken väntar mig så när?
Jo, det är en kunglig främling,
Aldrig såg man sådant förr.
O min själ, med undran stanna
Och låt genast upp din dörr.
2.
Hör han klappar, där han står,
Väntar, väntar; men hur svår
Är ej dörren att upplåta.
Ogräs, törnen uti mängd
Slingra sig kring lås och regel
Och än hålla dörren stängd.
3.
Än han klappar; märk det grant;
Än han väntar; är det sant?
Jo, med genomstungna handen
Klappar han och väntar mild.
Öppna nu, och du får skåda
Jesu dyra kärleksbild.
