Visans förvisning

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Visans förvisning
av Carl David af Wirsén
Dikten ingår i sviten Visor, romanser och ballader

Visans förvisning.


Hvartenda hus fick svängd fasad
Och hvar kolonn blef vriden,
Man lysten blef, ej barnsligt glad,
Och dolde last i siden,
Ej kärlek mer var kär, blott lek,
Med smink på kind, med trolöst smek
Och barmen genomisad:
Tro hur du vill,
Så gick det till,
När visan blef förvisad.

Ej bygdedans, men stel balett!
Ilvar älskogssång blef joller,
Och mången skönhet i korsett
Fann Fader Vår ett pjoller.
Hvar häck blef klippt i Guds natur
Den fria fågeln kom i bur,
Och otron högt blef
prisad:
Tro hur du vill,
Så gick det till,
När visan blef förvisad.

Du fria själ, som än ej snörts
I snirkladt tal och fraser,
Och du, hvars själ ej än förförts
Af flärdens falska gracer,
O strid för hjärtats enkla tro,
Som gifver både kraft och ro
Och fromt i kärlek visas,
Och blott du vill,
Det står ej till
Att visan mer förvisas!