Hoppa till innehållet

Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné/702

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  701
Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné

702
703  →
Utgiven 1910


[ 131 ]
702.


Min Kiäraste Broder.

Här är ibland alla studerande ett förträffeligit pratke här; talas intet om annat än det bref hofmedicus Halman[1] skrifwit till M. K. Br. och som senast stod i lärda tidningarne.[2] Professor Dr Wallerius skall hafwa wisat det på nogot ställe tryckt på tyska för 2 åhr sedan, och at det skolat af Halman warit verbotenus verterat och skrifwit till m. k. Br. Andra säga nu, at det warit mycket mögligt at blifwa på det sättet förledd; andra at de trott m. Br. wettat sådant som warit i konsten. Men det kan wähl icke hin onde wetta alla lappar som utkomma. Emedlertid är det oförståndigt gjort af LifMedicus Halman, om han skolat giort ett sådant plagium at förleda m. Br. och på oanständigt sätt sökt sitt namn, det han kunnat ändoch fåt äga med heder. Min k. Broder lärer taga de utwägar som finnas tienligast, at det ej swimmar öfwer hela landet, såsom rychtet om stora män plägar gå.

bed Dr Wallerius om tyska editionen, och se henne först, huru där med hänger ihop.

achta emedlertid hos Hr Salvius at ingen får insätta här om något, för än m. Br. sielf där om utlåter sig.

Wacquers chemie[3] är den boken, uti hwilken Hallmans bref står tryckt pag. 66. om han fins i Stockholm, så kan M. Br. där läsa det. det går et löje öfwer hela staden, och det giör mig ont som warit Hallmans wän.

jag hade här om dagen bref ifrån Frankrike: in lucem producit D. Senac[4] tractatus de corde, in cujus præfatione multa sunt optima adversus agyrtas, in quorum censu fere reponit chiracium, Geometras flagello sectatur et ipsi Jurino,[5] quem mortuum putabat, non parcit, sed iste redivivus ipsi gallice respondit et ejus in Geometria inscitiam et simul temeritatem prodidit; a tribus mensibus dein obiit. Det woro wärdt at insätta hos Salvius.

i dag fick jag qvisten af Cocos trädet; jag tackar för den, nu har jag där af 2 träd.

Lef säll. jag är

Min hurtige Broders
Upsala 1750 trogneste dräng
d. 19 octobr. C. Linnæus.
[ 132 ]Utanskrift:
Kl. Archiatern
 Hr Doctor Bæck 
frijbr. Stockholm.

Sigill III, rödt lack.

  1. Johan Gustaf Hallman, se bref. 255 not. 3.
  2. ​ Detta bref, dateradt Paris den 1 Juli 1750 och intaget i Lärda tidningar för den 27 September s. å., innehåller intet annat, än korta redogörelser för de arbeten, hvarmed en del franska vetenskapsmän då voro sysselsatta. Utförligast redogjordes för nyare undersökningar om kalken och dess »syra», och brefvet var författadt på direkt uppmaning af en Pariser-kemist, på det att de skickliga svenska kemisterna skulle uppmuntras till forskningar härutinnan. Äfven omtalas B. Jussieus iakttagelse, att ett slags grynliknande föremål på gran, hvilka förut ansetts vara ett slags frukter, i själfva verket voro en djurart, tillhörande slägtet Coccus, alldenstund man här kunde se »både mun, hjärtats rörelse och anus». Huru man kunnat rubricera detta bref som ett plagiat, är oförklarligt.
  3. Pierre Josef Macquer, född 1718, fransk kemist och direktör för porslinsfabriken vid Sévres, död 1784; utgaf 1748 Eléments de la Chimie théorique, som öfversattes både på tyska och engelska.
  4. Jean-Baptiste Senac, född 1693, fransk läkare, död 1770; utgaf Traité de la structure du coeur, de son action et de ses maladies (Paris 1749), »i hvars företal finnes mycket förträffligt mot charlataner, bland hvilka han nästan placerar kirurgerna; matematici gisslar han och skonar ej ens själfve Jurin, hvilken han trodde vara död, men denne visade sig vara vid lif, svarade honom på franska samt ådagalade hans okunnighet i matematik och tillika hans oförsynthet, samt dog tre månader därefter.
  5. James Jurin, född 1684, engelsk läkare och matematiker, död 1750.