Hoppa till innehållet

Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné/717

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  716
Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné

717
718  →
Utgiven 1910


[ 149 ]

717.


Min såte Broder.

Tack för alt det sända i brefwet.

Agnethers dissertation[1] lyster mig se. jag wet ej hwad han är äller bor. om M. Br. fått disputationen, så låt mig se henne wid tillfälle.

[ 150 ]Hallers[2] dubia emot Critica Botanica behåller M. Bror; jag behöfwer henne icke in duplo, ty hon är skrefwen utan tanka.

Hans dubia äro i det sista brefwet till Löfling ej wärde at uptaga.

quasi: därföre at wij ej wet någre gambles derivationes vocum, därföre äro de primitiva.

om, fast något af Patrum woro primitiva, så får därföre icke nu alla ord giöras dylike, som olus, flos.

Hwem har någonsin sagt at nectarium är essentiale floris?

Rosam esse polyandram ob plurima stamina. ego definivi Icosandriam a situ, non numero staminum, quamvis dixi a potiore.[3]

så barnachtigt grähl.

Min Broder täckes läsa innelychte och mig det tillsända tillbakas. stackars Löfling är brydd om sin thermometer[4]; tycker M. Br. apropos, så wisa det åht Hr secr. Wargentin.

Hälsa Hr Baron Hårleman.

Lef sött. jag är

M. K. Broders
1751 lydige
jun. 4. C. L.

Utanskrift som på bref. 711.

Sigill IV. svart lack.

  1. Michael Gottlieb Agnethler, född 1719, filosofie och medicine doktor, död 1752, året efter sedan han i Halle utgifvit en disputation De Lauro.
  2. Alb. von Hallers son, Gottlieb Emmanuel, född 1735, slutligen senator i Bern, död 1786. Då denne var endast 15—18 år gammal, utkommo med honom såsom uppgifven författare Dubia quædam ex cl. Linnæi Fundamentis hausta I—V (Göttingen 1750—53); tvifvelsutan hade de flutit ur fadrens pennar. Redan 1753 skref sonen till Linné och utbad sig tillgift för utgifvandet af dessa obefogade skrifter.
  3. ​ Att Rosa är en polyandrist på grund af sina talrika ståndare. Jag har bestämt Icosandria efter ståndarnes plats, ej deras antal, fastän jag sagt företrädesvis.
  4. ​ Bland andra vetenskapliga instrument, som Vetenskaps-Akademien lemnade Löfling för att medföra på resan till Spanien, var ock en termometer — något som den tiden var svårt att erhålla. Olyckligtvis föll den ned från kajutväggen, »då Dalarö skans skulle vid förbifarten saluteras». Linné underrättades om denna förlust och ombads att bedja Bäck, som var lycklig egare af en sådan klenod, att »med nästa fartyg till Lissabon eller Cadix» sända densamma. Så skedde ock.