Hoppa till innehållet

Fram skrider året i sin gång

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Fram skrider året i sin gång
av Casper Johannes Boye
Översättare: Erik Nyström
Det danska originalet finns i flera översättningar till svenska av Erik Nyström och Bernhard Wadström. Här i Wadströms version i Sionstoner 1889, som också var den översättning som används i Hemlandssånger 1892. I barnpsalmboken Svensk söndagsskolsångbok 1908 nr 288 sex bearbetade verser med den äldre inledningen. Denna äldre titelraden användes inte i 1937 års psalmbok. På Wikipedia finns en artikel om Fram skrider året i sin gång..


1.
Djupt sjunker året i sin gång,
Snart sköflas äng och lund;
Farväl med all din lust[1] och sång,
Du korta sommarstund!

2.
Snart suckar vinterstormens röst:
Allt vissnar och förgår!
Allt vissna må, jag vet en tröst,
Som evigt dock består[2].

3.[3]
Guds allmakts arm förkortas ej,
Hans visdom far ej vill,
Fast dagen kortas af, o nej,
Fast natten växer till!

4.
Och gulnar hvarje blad på kvist,
och vissnar varje strå,
Guds kärlek, jag det vet för visst,
Den skiftar icke så.

5.[4]
Jag vet, hvar hoppet grönskar, ja,
När allt förbleknar här;
Min Goels träd på Golgata
En evig krona bär.

6.[5]
Försvinna må vid löfvens fall
Hvart blomster, nyss så skönt;
Min tro på honom rädda skall
Sitt hjärteblad friskt och grönt.

7.
Han lofvar mig en evig vår,
Trots vinterstorm och död;
Ty lifvet fram ur grafven går.
Så lifvets furste bjöd.


  1. 1908 fröjd
  2. 1908 Som likafullt består
  3. 1908 Må solen bort i skuggor gå, Och natten växa till. Guds starka arm skall fast bestå. Hans visdom far ej vill.
  4. 1908 Jag vet, var glädjen har sitt hem, När heden täcks av snö. Den fröjdesång från Betlehem, Den skall dock aldrig dö.
  5. 1908 Och om då löven faller av, Och jordens fägring far, Förblir dock ordet, Gud oss gav, Och Herren själv är kvar.