Indexdiskussion:Svenska medeltidens bibel-arbeten (1853).djvu

Då författaren avled 1893 och verket publicerades första gången före 1 januari 1929 är verket fritt enligt svensk och amerikansk upphovsrätt.

Det blir en utmaning att namnge dessa bibeltexter. De har inte samma översättare och i två fall är den helt okänd.

Bibeln (Budde)/Josua kanske och vidare. Nicholaus evagelium vet jag inte alls hur vi ska kategorisera. Apokryfiskt evangelium kallas den i boken, men jag har sett helt andra benämningar på liknande texter. Gnostiska någonting, för jag är osäker på om jag ska lägga den i samma kategori som våra vanliga apokryfer.

Personligen har jag inte för avsikt att lägga jättemöda på detta index nu. Det får vänta till något annat projekt börjar bli färdigt. -- Lavallen 21 oktober 2009 kl. 21.01 (CEST)

Varför inte t ex Svenska medeltidens bibel-arbeten/Josua bok. Det beskriver innehållet och någon hel bibelöversättning är det ju inte fråga om.--Thurs 21 oktober 2009 kl. 22.07 (CEST)

Det betyder att du tror det är mödan värt att skapa en gemensam titelsida för denna samling böcker?! -- Lavallen 22 oktober 2009 kl. 09.39 (CEST)

Ja,varför inte? Även om det kanske är något mer korrekt med Svenska medeltidens bibel-arbeten II eftersom det här är andra bandet av två med samma namn. jag tycker det enklaste är att betrakta boken som en egen volym som i princip inte skiljer sig från någon annan inskannad bok. Andra kopplingar kan göras med kategorier, förgreningssidor etc.--Thurs 22 oktober 2009 kl. 15.24 (CEST)

Man blir ju nyfiken på det där första bandet... Redaktörens notering i slutet anger att det inte finns fler medeltida bibeltexter, mer än några brottstycken av evangelierna och liknande. Samtidigt står det på ett av försättbladen att detta är sjunde delen i någon form i en serie, men då är det sannolikt inte bibeltexter. Och man blir nyfiken på om det omtalade, eventuella tredje bandet, med brottstycken av bibeltexter någonsin gavs ut...

Och ja, jag håller just på att kategorisera bibelböckerna per bok, med de olika "testamentena" som överkategori. Se de fem moseböckerna som är färdiga. -- Lavallen 22 oktober 2009 kl. 15.37 (CEST)

Jag fick i alla fall tre träffar på libris. -- Lavallen 22 oktober 2009 kl. 15.44 (CEST)

Någon uppgift om vad översättaren själv kallade sin bok lär vi knappast hitta i detta fall. -- Lavallen 22 oktober 2009 kl. 07.54 (CEST)

Jag kom att tänka på att jag i Fjellstedt har valt att inte bry mig om att göra tre titelsidor, trots att det finns tre band. En titelsida har där fått räcka för alla tre banden. Nu vet jag inte hur de(t) övriga banden/et ser ut här, men tills vidare kan vi låtsas att det är liknande upplägg och kan nöja oss med en titelsida tills vi vet bättre.

Har nu lagt ut texten från Josua, som jag valt att kalla Svenska medeltidens bibel-arbeten/Josue tills vidare. -- Lavallen 22 oktober 2009 kl. 19.36 (CEST)

OK, det är säkert bra, Band 1, som kom ut 1848, innehåller endast ett verk den s k Pentateukparafrasen Googlebokslänk och det är kanske inte nödvändigt med en egen sida för den. Någon tredje del känner jag inte till men Klemming gav senare ut en samling av medeltida postillor med sådana texter.--Thurs 22 oktober 2009 kl. 21.34 (CEST)

"Pentateukparafrasen", jag tyckte man avhandlade ganska mycket mer är bara pentateuken på det jag hunnit med att bläddra, ~100 sidor. Nåväl, inga direkta egentliga bibeltexter då, ser därför inte ut att vara något jag är jätteangelägen om just nu...

Annars verkar hans verksförteckning innehålla ganska mycket spännande! -- Lavallen 22 oktober 2009 kl. 22.31 (CEST)