Hoppa till innehållet

Sida:Berzelius Bref 9.djvu/154

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
151

77. Berzelius till Gahn.

Stockholm d. 25 nov. 1816.

Efter vanligheten får jag begynna med anhållan om förlåtelse för mit stora söl at besvara flere af min Farbrors bref.

Nilson har lemnat fram stenarna; de äro ganska rigtiga orthiter.

Med Stenberg, som nyss varit i staden, har jag communicerat det nya receptet til ättikan och bedt honom göra jemförelse försök.

Med senapen har Stenberg äfven gort några försök. Jag kan dock ej säga at den pressade senapen var betydligt skarpare än förut, och ej [var den] at jemföra med den engelska. Gulheten i färgen kommer af skalen, hvilka man förut borttog, men då de blifvit tillika inblandade, så blir den bra gul, ehuru ej som den engelska; ty den senap vi hafva är, efter Stenberg's utsago, af holländska frön. Jag har sedan fått veta at i all malen eng[elsk] senap är en liten portion Capsicum, hvaraf den har egenskapen at bita på tungan så hastigt vid första påsmakning; detta torde vi väl också kunna åstadkomma. Vi skola försöka beredningen af öfverbasisk ättiksyrad blyoxid och lemna den utbredd på flata kärl i ättikrummet; men jag fruktar nog at den ej täcker, liksom det händer med fälldt kolsyradt bly.

Jag håller nog med om det att Eggertz måste i sitt namn begära lånet, så länge vi ej äro officielt kände såsom ägare. Emedlertid skal jag med camereraren förhöra om saken, ty jag har tyckt mig höra på presidenten at han ej rigtigt vet, huru härmed hänger ihop.

Jag sänder ingen engelsk senap, ty den Farbror skickade mig, var just af den, som här i staden allmännt säljes för engelsk.

Nordensköld reser i morgon. Jemte hans tacksamhetsfulla helsningar har jag fått i commission at til min Farbror