Hoppa till innehållet

Sida:Kungl Svenska vetenskapsakademiens handlingar vol XVI.djvu/26

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs
12
1755. Jan. Feb. Mart.


Vi märke vidare, vid Förtekningarna på de döda, at de, jämväl utan jämförelse med de födda, gifva tilkänna, om och i hvad mon en menighet växer. Ty lika som vi tilförene visar, at uti et Land, der flere barn födas, måste vara flera människor, så kan ock samma slut göras, der flere årligen dö, i några år å rad, då ingen ovanlig smitta är för handen. Süssmilch håller detta sättet at utröna et folks verkeliga tilväxt, för säkrare, än det som stöder sig på antalet af födda. Men så många Tabeller jag haft tilfälle at se, gifva altid likare och jämnare utslag, när man håller sig vid barnen, åtminstone på de orter, der seder och lagar ej äro alt för skiljaktige, såsom uti Protestantiska och Catholska Länder. Säkrast är, om bägge sätten tillika brukas och jämföröas. Emedan uti de Brandenburgiska Länderna, på de senare åren, gemenligen en femte-del flere årligen dödt, än 20 år förut; sluter Süssmilch med mycken sannolikhet, at hopen inom 20 år förmerat sig til en femte-del, och altså på 100 år kan blifva dubbelt större. men vi hafve sett, at han i samma Länder, genom öfverskott af födda, borde fördubblas på 81 år: derföre måste det komma af krig, smittosamma sjukdomar eller utflyttningar, om det verkeligen drager ut til 100 år, eller mera. Tvärtom, räknades i London, åren näst före och efter 1700, dubbelt flere döde, än omkring 1650; altså har staden på 50 år blifvit en gång så folk-rik; men emedan så många, om icke flera der på samma tid blifvit döde, än födde, följer, at förökelsen skett endast genom inflyttningar ifrån Landet eller utrikes orter. I gemen, om man för en viss Period af år har noga

För-