Hoppa till innehållet

Sida:Upproret i Jönköping den 25 och 26 September 1855.djvu/144

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
136

275:o Konstförvandten August Ekholm: Då den upproriska folkhopen, aftonen den 26 September nästlidne år, första gången var samlad utanför Handlanden Lindmans hus, yttrade en person, som var mycket lik tilltalade Pantzar, till vittnet de ord, hvilka förut afhörda vittnet N:o 47 Lundsten omnämnt, samt begaf sig derefter, på sätt samma vittne jemväl berättat, in i folkhopen och ropade, när hopen i detsamma började hurra, ”så skall det låta”.

276:o Sergeanten August Håkansson, hvilken, jemte nästa vittne f. d. Artilleristen Per Ljungqvist, blifvit, på begäran af tilltalade N:o 43 Abraham Ljungberg, inkallad: Sedan på aftonen den 26 September nästlidna år 6 eller 7 arbetskarlar ankommit till det Arbetskarlen Widlund tillhöriga hus, hvars öfra våning vittnet då bebodde, samt inlåtit sig i samtal med Widlund, som utkallades, inställde sig jemväl tilltalade Ljungberg och utfor i mycket häftiga ordalag mot Widlund, den han bland andra oqvädingsord äfven kallade ”landsförrädare”, ”bof”, ”skurk” m. m. samt skuffade honom flera gånger för bröstet; allt med afseende derpå att Widlund köpte upp smör, hvilken handel Ljungberg såmedelst ville afskräcka Widlund från att fortsätta. Som vittnet enligt hvad förut är nämndt bebodde öfra våningen af huset och befann sig derstädes vid sagde tillfälle, kunde vittnet icke höra hvad de öfriga arbetskarlarne yttrade, enär desse talade i lägre ton än Ljungberg.

277:o F. d. Artilleristen Per Ljungqvist: Vid det af Sergeanten Håkansson omvittnade tillfälle hörde vittnet tilltalade Ljungberg, omgifven af några arbetskarlar, i häftiga och oqvädande ordalag förebrå Widlund, som stod i porten till sitt hus, för det Widlund köpte upp smör. Denne svarade i anledning deraf något, som vittnet icke uppfattade, men förmodade hafva innehållit löfte att ej vidare befatta sig med dylik handel, hvarefter Ljungberg, under yttrande ”det är ej värdt att lita på hvad du säger, du landsförrädare!” knuffade Widlund för bröstet och tillade ”nu har jag sagt dig sanningen.”

77:o Poliskonstapeln Carl Larsson: Vittnet vidhöll sin den 30 sistl. Oktober afgifna berättelse med den förändring: att vittnet vid närmare eftersinnande icke kunde bestämdt intyga, att tilltalade Sjö var närvarande i den folksamling, som Tisdags aftonen, den 25 nästförutgångne September, förde oväsende utanför Handlanden Lindmans hus, utan var det tilläfventyrs Carl Petersson, men att endera af bemälte tilltalade befann sig i folksamlingen vid nämnde tillfälle, derom var vittnet fullkomligt visst.

278:o Låssmedsgesällen Carl Gustaf Palmqvist: Vittnet som Onsdags aftonen den 26 September sistl. år kl. emellan 4 och 6 begaf sig till staden i ändamål att köpa jern, var närvarande vid den kl. 6 eller 7 utanför Handlanden Lindmans hus församlade oroliga folkhop, i hvilken anklagade Lundström befann sig samt hörde denne genmäla Herr Borgmästarens ljudeligen framställda uppmaning till hopen, att skiljas och gå hvar till sitt, med följande ord: ”den är väl ställd, som har sina ärenden uträttade, men jag har ett igen och det är kanske många, som hafva flera”. Det uppträde som sednare på aftonen föreföll vid bemälte handlandes hus då fönsterna inslogos, betraktade vittnet från Handlanden Hanssons närbelägna gård, i grannskapet hvaraf vittnet och förut afhörda vittnena Ödman, Lundqvist och Sven Johansson vid samma tillfälle uppehöllo sig, utan att på något sätt deltaga i nämnde våld.

Berättelserna upplästes för och vidhöllos af vittnena; hvarefter häktade Skräddaren Lundberg ingaf en skrift, deri Lundberg sökte ådagalägga att han för sin del icke haft skäl att vara missnöjd med de höga spannmålspriserna och följaktligen icke heller anledning att deltaga uti nu ifrågavarande deraf föranledda oroligheter, hvilken skrift skulle åtfölja ransakningshandlingarne.

Då vidare ej förekom till anteckning

Afsades.

Ransakningen uppskjutes till nästa Tisdag, den 15 i denna månad kl. 10 f. m., då de på fri fot varande tilltalade skola personligen tillstädeskomma, vid förut stadgadt äfventyr af hemtning, samt de häktade till inställelse inför Domstolen åter afhemtas från Länsfängelset, dit de nu återfördes.

År och dag som ofvan. In fidem
Fr. Öqvist.


Den 15 Januari 1856.

Närvarande:
Borgmästaren, Herr Assessorn G. F. Asker;
Rådmannen Herr G. Kahnberg;
A. G. Rudling, och
A. Elfström.

Undertecknad fortfor att föra Protokollet.

Vid återföretagande af ransakningen, som finnes antecknad vid N:o 25 i protokollet för den 8 i denna månad, angående för delaktighet i de den 25 och 26 sistlidne September här i staden förefallne

(Fortsättn.)