Johannis Tredje Epistel.

1. Capitel.

Then äldste til then älskelige Gajo, then jag älskar i sanningen.

2. Min älskelige, jag önskar i alla stycken, at tig wäl går, och tu helbrägda äst, såsom tin själ wäl går.

3. Men jag war mycket glad, tå bröderna kommo och buro witnesbörd om tin sanning, såsom tu wandrar i sanningen.

4. Jag hafwer ingen större fröjd än then, at jag hörer mina barn wandra i sanningen.

5. Min käraste, tu gör troligen, hwad som helst tu gör emot bröderna och the främmande,

6. Som om tin kärlek betygat hafwa in för församlingen; och tu hafwer wäl gjort, at tu hafwer them affordrat wärdeligen för Gudi.

7. Ty the äro utfarne för hans namns skul, och hafwa intet tagit af hedningarna.

8. Så skole wi nu sådana undfå, på thet wi sanningens medhjelpare warda måge.

9. Jag hafwer skrifwit församlingen; men Diotrephes, som ibland them wil afhållen wara, anammar oss icke.

10. Therföre, när jag kommer, wil jag kungöra hans gerningar, som han gör, och sqvallrar emot oss med onda [ 1181 ]ord, och låter sig icke ther med nöja; sjelf anammar han icke bröderna, och förmenar them som thet göra wilja, och drifwer them ut af församlingen.

11. Min käraste, efterfölj icke thet ondt är, utan thet godt är. Then ther wäl gör, han är af Gud; och then ther illa gör, han ser icke Gud.

12. Demetrius hafwer witnesbörd af hwar man, och af sjelfwa sanningen: och wi witne ock; och I weten, at wårt witnesbörd sant är.

13. Jag hade mycket til at skrifwa; men jag wille icke med bläck och penna skrifwa tig til.

14. Men jag hoppas snart få se tig: tå wilje wi muntligen tala med hwar annan.

15. Frid ware med tig! Wännerne helsa tig. Helsa tu wännerne, hwar wid sitt namn.