Wikisource:Mötesplatsen

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Välkommen till Mötesplatsen[redigera]

Välkommen

Mötesplatsen är det allmänna diskussionsforumet om svenska Wikisource.

Skriv ett nytt meddelande under en ny rubrik

Mötesplatsen är rätt plats för att ansöka om att använda en bot på projektet. Observera att kortare botkörningar, såsom interwiki, ofta kan göras utan botflagga.

För användarnamnsbyten gå till Metas sida för globala användarnamnsbyten.

To request to run a bot on Swedish Wikisource, start a thread on this page and describe your bot and what kind of job you would like to do. Note, that minor bot-jobs, such as iw-linking often can be done without botflag.

To request change of username/SUL, please go to the request page for a global rename.

Gamla diskussioner[redigera]

Arkiverade årgångar av Wikisource:Mötesplatsen: 2007200820092010201120122013201420152016201720182019202020212022

Diskussioner[redigera]

Hej. Jag undrar om någon skulle ha något emot om jag importerade mallen för sidbrytningar från engelska Wikisource. Mallen är tänkt att användas i huvudnamnrymden för att förhindra att t.ex. titelsida och kollofon flyter ihop när man exporterar boken till en e-läsare vilket kag ser att de gör i t.ex. Lefnadsteckning öfver Catherine Booth (Jjr. med en:Star Lore Of All Ages där mallen används för att skilja var sådan del.) / Lokal_Profil 3 januari 2023 kl. 20.29 (CET)[svara]

Frågan handlar väl egentligen mest om vad andra anser om att använda denna mall i huvudnamnrymden. / Lokal_Profil 6 januari 2023 kl. 17.25 (CET)[svara]
Den kan väl ha sina användningsområden men jag tycker inte att den är nödvändig att ha. Ingen kommer dock att hindra dig från att importera den, tror jag. Thurs (diskussion) 7 januari 2023 kl. 08.11 (CET)[svara]

Problem med bindestreck, och ...[redigera]

alltså bindestreck som sista tecknet på en sida.

• Det skulle ju gå an att skriva tecknet (-) på en sida och när sidorna sammanfogas så blir ordet helt igen. Det ser ut som om det fungerar ibland, men inte alltid. T.ex. "förhör" på Sida:Stockholm, Del 1 (Elers 1800).pdf/335 går bra (Stockholm,_Del_1_(Elers_1800)/Kap_201), men inte "bekante" på Sida:Stockholm, Del 1 (Elers 1800).pdf/307 (Stockholm,_Del_1_(Elers_1800)/Kap_110). Jag kan inte se någon skillnad på dessa två exempel. Men kanske har jag missat något??

• Ett annat problem med nästan samma sak: Ibland blir sista ordet på sidan brutet vid ett bindestreck som borde stå kvar. T.ex "Slotts-rätten" på Sida:Stockholm, Del 1 (Elers 1800).pdf/368. (Okej, kanske inte det bästa exempel, eftersom det står "Slottsrätten" ett par rader högre upp, men samma ord på den följande sidan står med bindestreck flera gånger.) Jag tänkte att mallen {{-}} borde användas här, men ... när de två sidorna slås ihop, så blir det också ett extra mellanslag efter bindestrecket (Stockholm,_Del_1_(Elers_1800)/Kap_201). På en annan sida, Sida:Stockholm, Del 1 (Elers 1800).pdf/334 skrev jag istället två bindestreck och det ser ju "okej" ut på Stockholm,_Del_1_(Elers_1800)/Kap_201 men inte lika lyckat på originalsidan.

Nu tänker jag att allt det här kan undvikas genom att helt enkelt flytta hela ordet till den nästföljande sidan, precis som vi brukade göra, men ... finns det någon "teknisk" lösning som man borde använda istället?

• och ... en 3:e grej: sidan Sida:Stockholm, Del 1 (Elers 1800).pdf/383 har ett (kort) poem med en fotnot. Fotnoten är inte så kort (den upptar ett par rader, men kunde förstås ha varit mycket längre). Om jag bevarar de två raderna som två rader i redigeringsrutan, då blir de också två rader i (t.ex.) förhandsgranskningen. Det händer ju inte med fotnoter som inte ligger inom <poem>-taggar. Alltså får man ange fotnottexten som en enda lång rad istället. Jag anser det som ett fel, men antagligen ett fel som inte många känner till. Bio2935c (diskussion) 22 januari 2023 kl. 00.40 (CET)[svara]

  1. Ser OK ut för mig.
  2. {{-}} ska inte användas här den är till för att mellanslaget ska bevaras. Det finns ett hack, Slotts<includeonly>–</includeonly>-
  3. Lägg nottexten efter poemtaggen med hjälp av <ref name=""/> <ref follow=""></ref>
--Thurs (diskussion) 22 januari 2023 kl. 10.21 (CET)[svara]
  1. Inte för mig. Nja, det ser OK ut med Firefox, men inte med Chrome eller Edge. Samma källkod (ser det ut som) men olika presentation.
  2. Okej, det fungerar, men troligen inte något som jag kommer ihåg. :-( Tycker att en bättre (något som fler folk förstår) lösning är att flytta alltihopa till nästa sidan.
  3. Aha, "precis" som när en fotnot fortsätter på nästa sida. Det kan jag möjligen komma ihåg!
--Bio2935c (diskussion) 23 januari 2023 kl. 01.16 (CET)[svara]
  1. OK, problemet uppkommer tydligen när ordet ligger vid en radbrytning. Även om det ser ut som ordet är ihopskrivet består det egentligen av två "ord" utan något mellanslag emellan. Om det andra ordet ligger tillräckligt nära radbrytningen förs det över till nästa rad (i alla fall i Chrome-läsarna). Det är förmodligen ovanligt men det minskar onekligen funktionens användbarhet en del.
  2. Du frågade, om det är bättre att flytta över hela ordet så gör det. Det har aldrig varit tvunget att använda det här sättet för avstavningar över en sidbrytning.
--Thurs (diskussion) 23 januari 2023 kl. 13.44 (CET)[svara]
Du skrev »{{-}} ska inte användas här den är till för att mellanslaget ska bevaras.»
Är det möjligt att istället göra en ny mall som faktiskt bevarar bindestrecket men inte mellanslaget?? Bio2935c (diskussion) 8 februari 2023 kl. 07.49 (CET)[svara]
Jo, det går naturligtvis, men det blir förmodligen inte mer enkelt att komma ihåg än ovanstående hack.--Thurs (diskussion) 11 februari 2023 kl. 13.22 (CET)[svara]
Skillnaden är ju att en mall är mer eller mindre "officiell" och möjlig att hitta i listan med alla mallar, t.ex. En hack ...?
Jag kan se att mallen {{-}} består av "- " (ett bindestreck och ett mellanslag). Skulle det ens fungera om man gjorde en mall som består av bara ett bindestreck?? Eller skulle kanske mallen bestå av "<includeonly>-</includeonly>-"?? Och om den fungerar, vad kunde den heta? {{streck}}? {{behåll}}? {{nåt annat?}} Bio2935c (diskussion) 11 februari 2023 kl. 23.50 (CET)[svara]
OK, nu finns mallen Mall:Bindestreck utan blanksteg‎, du får gärna döpa om den eller skapa en kortare genväg till den. Thurs (diskussion) 13 februari 2023 kl. 00.23 (CET)[svara]
Nu har jag (äntligen) haft tid att kolla det, och den fungerar perfekt. Stort Tack! Och det är väl ingen anledning att döpa om den; namnet beskriver den bra. Bio2935c (diskussion) 17 februari 2023 kl. 07.57 (CET)[svara]
Har nu lagt till en ny (bättre?) mall: {{Avstavat|Text i sidnamnrymden|Text i transkluderingen}}, som man kan använda när sidan slutar med ett bindestreck, och säkert i andra fall också. Bio2935c (diskussion) 29 november 2023 kl. 04.04 (CET)[svara]

Vore det inte mycket enklare att bara föra över ordet till nästa sida? Bindestrecken är ju bara ett sätt att hantera begränsningen i att behöva skildra text på papper. Vad är nyttan i att försöka behålla sånt? --Peter Isotalo 3 december 2023 kl. 13.46 (CET)[svara]

Global ban for PlanespotterA320/RespectCE[redigera]

Per the Global bans policy, I'm informing the project of this request for comment: m:Requests for comment/Global ban for PlanespotterA320 (2) about banning a member from your community. Thank you.--Lemonaka (talk) 21:40, 6 February 2023 (UTC)

Inkludera handskriven receptsamling?[redigera]

Fick nys på Twitter om en receptsamling som var del av handlingar kopplade till Sveriges ambassad i London under sent 1600-tal. Den är handskriven av (hittills) okänd författare och finns skannad på Riksarkivet, sebild 287-293.

Om receptsidorna konverteras till lämpligt format, kan vi inkludera en transkription här på svenska Wikisoruce? Peter Isotalo 3 april 2023 kl. 11.28 (CEST)[svara]

Varför inte? Vi har handskrifter från riksarkivet sedan tidigare. Det kan ju inte vara några problem med upphovsrätt och en receptsamling från 1600-talet måste väl sägas ha ett allmänintresse./ Thurs (diskussion) 3 april 2023 kl. 16.10 (CEST)[svara]
Tack, Thurs. Har vi någon praxis som är bra att följa här? Tänker t.ex. hur indexet bäst ska läggas upp och vilken titel som texten bör få.
Peter Isotalo 4 april 2023 kl. 10.15 (CEST)[svara]
Ladda ner sidorna i jpg (full upplösning), dela upp så det blir en sida per bild och lägg dem sedan i en djvu- eller pdf-fil. Det enklaste är väl Kokbok (från Leijonberghs arkiv) som det står på omslaget eller något liknande.--Thurs (diskussion) 4 april 2023 kl. 19.00 (CEST)[svara]

Automatskapa författarsidor[redigera]

Ett litet verktyg, som automatiskt skapar en författarsida utifrån en länk till Wikipedia, och därvid hämtar nödvändig information ur Wikidata, skulle underlätta arbetet med Wikisource. Har vi någon här som kan göra ett sådant verktyg? Eller finns det redan? Kanske finns ett sådant verktyg på något annat språk av Wikisource, som kunde anpassas till svenska Wikisource? -- LA2 (diskussion) 24 maj 2023 kl. 10.19 (CEST)[svara]

På engelska Wikisource finns en:Help:Author pages och en:Template:Author, men deras författarsidor ser litet annorlunda ut. På frågan om någon här kan göra ett sådant verktyg är svaret förmodligen nej.--Thurs (diskussion) 24 maj 2023 kl. 10.48 (CEST)[svara]

Inledande citattecknen?[redigera]

Wikisource:Redigering står det "Äldre typografi kan återge längre citat genom att upprepa det inledande citattecknet i början av varje stycke, ibland i början av varje rad. Sådana upprepningar tas bort i wiki-texten, så att varje citat bara har ett inledande och ett avslutande citattecken."

Och visst har jag sett det med längre prosa-citat. Men skall vi också ta bort de extra citattecknen när det är en vers, såsom här t.ex? Bio2935c (diskussion) 2 juni 2023 kl. 00.27 (CEST)[svara]

Citattecknen tas bort för att det inte fungerar i löpande text och det är främst där det gäller. I vers finns ju inte det problemet men det är inte så vanligt med den typen av citattecken där heller så det har inte bildats någon praxis för det. Jag har stött på det någon gång men kommer faktiskt inte ihåg hur jag gjorde. Du kan göra som du tycker bäst i ditt fall. Thurs (diskussion) 2 juni 2023 kl. 08.57 (CEST)[svara]
Jag skulle ha tagit bort citattecknen från början av rad 2–4, så att bara ett inledande och ett avslutande citattecken återstår. --LA2 (diskussion) 27 juni 2023 kl. 23.21 (CEST)[svara]

Värmlands regementes historia - transkluderingshjälp[redigera]

Jag har nått en milstolpe i korrekturläsningen av Index:Värmlands regementes historia II Personalhistoria.pdf. Alla biografier över ordinarie officerare är nu korrlästa. Jag tänkte börja transkludera korrlästa avsnitt, men har några funderingar:

  1. Vad ska verket heta? Bör det kombineras med del 1 (som ännu inte är skannad)? Det finns också en tidigare upplaga av del 2, men av del 1 finns bara en upplaga.
  2. Hur ska jag organisera kapitlen? Är det rimligt att ha ett kapitel per underrubrik (de som är satta i normal stil i innehållsförteckningen).
  3. Hur göra med det 200+ sidor långa avsnittet med levnadsteckningar för ordinarie officerare? Kan det delas upp i 1-200, 201-400, etc.? Eller kan hela transkluderas på en gång?
  4. Två uppslag innehåller bara porträtt och flödar inte med övriga texten. Hur bör jag hantera dem?

Dessutom funderar jag över hur jag så småningom kan få till korsreferenserna på ett smidigt sätt, men det känns som ett senare problem. Belteshassar (diskussion) 24 juli 2023 kl. 07.58 (CEST)[svara]

  1. Jag skulle föreslå "Värmlands regementes historia/del 2" eller liknande med undersidor Värmlands regementes historia/Del 2/[kapitel]. Det ger utrymme för att lägga in del ett i framtiden.
  2. Underrubrikerna är nog den bästa nivån för sidindelning.
  3. Idag är nog det bästa lägga in det på en sida. Det underlättar för sökning i dokumentet.
  4. Enklast är att lägga in dem sist på sidan efter texten. Jag tror dock ingen skulle ha något emot det om du delar upp dem och lägger dem som illustrationer vid respektive biografi.
/ Thurs (diskussion) 25 juli 2023 kl. 20.24 (CEST)[svara]
Korsreferenser kan göras med hjälp av Mall:Ankare, se exempelvis Uppslagsbok för alla/B. I Östgötars minne används också korsreferenser men, som jag förstår det, ett väldigt komplicerat system. Thuresson (diskussion) 25 juli 2023 kl. 20.35 (CEST)[svara]

Bindestreck[redigera]

https://sv.wikisource.org/wiki/Sida:Upplandslagen_efter_%C3%84ngs%C3%B6handskriften_(von_Freisen_1912).pdf/37

Korrekturläser just nu denna. Är det möjligt att ha bindestrecken i redigeringsfönstret, men hela ord i själva sidan? Mårtensås (diskussion) 29 juli 2023 kl. 18.41 (CEST)[svara]

Nej det är inte möjligt. Avstavade ord ska alltid skrivas ihop och läggas på den undre raden. Undantaget är sista raden på en sida där systemet tar bort ett bindestreck om det står på sist på raden. Thurs (diskussion) 30 juli 2023 kl. 22.37 (CEST)[svara]
Den tryckta boken följer handskriften exakt, där handskriften har ett bindestreck har alltså också boken det. Går det att få till detta på ett snyggare sätt än att använda <poem>?Mårtensås (diskussion) 5 augusti 2023 kl. 13.05 (CEST)[svara]
Nej, inte som jag vet i alla fall. Om jag förstår det rätt så fungerar inte en allmän ändring av radbrytning i mediawiki. Du kan ta bort indraget på poem-taggen med en css-stil för indexet. Thurs (diskussion) 6 augusti 2023 kl. 13.23 (CEST)[svara]

Standardisering av undersidor[redigera]

Hej!

en diskussionssida för ett verk kom en begäran om att flytta sidorna med mönstret "Boken: Kapitel 1" till "Boken/Kapitel 1" då det senare har bättre stöd av MediaWikis mjukvara. Jag genomförde flytten för den boken med bot. Efter den körningen tog jag en titt och upptäckte att det finns många andra verk med samma namngivningsmönster för sina ingående delar (Irland_och_irländarna, Skattkammarön, Båtseglareordbok och Sions_högtid för att nämna några).

Så vad jag ville kolla här är om någon motsätter sig att jag flyttar även dessa till det nya mönstret (och att mitt botkonto L_PBot i så fall ges en botflagga för att kunna genomföra detta). Är det intressant kan jag lista vilka de påverkade verken skulle vara. /Lokal_Profil 11 augusti 2023 kl. 20.50 (CEST)[svara]

Träfflistan innehåller några verk som inte bör flyttas (Jag vill ropa: Miserere) men i allmänhet är detta naturligtvis genomförbart. Thuresson (diskussion) 12 augusti 2023 kl. 08.56 (CEST)[svara]
Jag tänkte mig att utvalet av verk är manuellt (för att undvika fall som det ovan) även om själva sidflyttarna sedan automatiseras. / Lokal_Profil 12 augusti 2023 kl. 09.02 (CEST)[svara]
Jag satte upp en lista på Användare:L PBot/Standardiserade undersidor där jag tänkte att jag listar de träffar jag hittar innan jag flyttar dem. Allt eftersom undersidor flyttas borde det vara enklare att identifiera fler fall och då listar jag dem där. Lokal_Profil 16 augusti 2023 kl. 09.54 (CEST)[svara]
@Lokal Profil: Då ingen under veckan motsatt sig botflaggan har jag nu gett L PBot boträttigheter. För övrigt finns det i kategori:Jerome K. Jerome fem verk som har punkt '.' som särskiljare istället för snedstreck som också kan flyttas. Thurs (diskussion) 20 augusti 2023 kl. 10.26 (CEST)[svara]
Tack. Då börjar jag med de verk jag har listat och tittar sedan på de under Jerome K. Jerome. /Lokal_Profil 20 augusti 2023 kl. 23.30 (CEST)[svara]
Första omgången flyttade. Låter Jerome K. Jerome-träffarna samt de nya jag upptäckt ligga listade någon dag innan jag flyttar dem. När Special:Dubbla_omdirigeringar uppdaterat kan jag fixa eventuella sådana som uppstått. / Lokal_Profil 21 augusti 2023 kl. 00.44 (CEST)[svara]
Alla på min radar är nu fixade. Flagga gärna om ni stöter på fler. Blir ytterligare en inväntan av att Special:Dubbla_omdirigeringar ska uppdatera så att jag kan hantera eventuella sådana. / Lokal_Profil 25 augusti 2023 kl. 23.48 (CEST)[svara]

Transkribus handskriftsigenkänning är nu integrerat i OCR-finessen[redigera]

En nyhet som kom under sommaren som jag hade missat var att Transkribus nu har integrerats i OCR-finessen. Transkribus är ett system för automatiskt transkribera handskrifter och fungerar även på till exempel frakturstil. Jag har lagt upp ett index för en handskrift som jag tänkte testa på. Stockholms stadsarkiv har utvecklat en modell för 1700-talsskrift som finns tillgänglig genom finessen. Tyvärr får jag inte just den svenska modellen att fungera. Om någon annan testar får ni gärna meddela hur det går. Jag lade upp en ticket på Phabricator också. Belteshassar (diskussion) 16 augusti 2023 kl. 11.06 (CEST)[svara]

Efter att ha testat den tyska modellen på några sidor kan jag konstatera att det ger ett resultat som är bättre än att börja med ett blankt textfält, men jag är övertygad att modellen för svenska skulle ge betydligt bättre resultat. Belteshassar (diskussion) 16 augusti 2023 kl. 14.48 (CEST)[svara]
Uppdatering om den svenska modellen är att den version som fanns inlagd i verktyget har bytts ut till en nyare som jag nu på uppmaning har skickat in en begäran om att få tillagd. Förhoppningsvis blir den snart tillgänglig. Belteshassar (diskussion) 16 augusti 2023 kl. 16.02 (CEST)[svara]
Nu fungerar detta för den den specifikt svenska modellen, men observera att man ännu måste välja "Avancerade alternativ" och därefter manuellt välja modellen som heter "swe-3 - Stockholm Notaries 1700 3.0". När transkriberingen är klar får man själv kopiera texten tillbaka till Wikisource. Belteshassar (diskussion) 19 september 2023 kl. 13.03 (CEST)[svara]
Nu finns det en ny HTR-modell för svensk handskrift daterad ca 1650-1900 i Transkribus och även i Wikimedias OCR-finess. Den är framtagen av svenska Riksarkivet i samarbete och med träningsdata från finska riksarkivet, Stockholms stadsarkiv och Fornskriftssällskapet i Jämtland. Modellen heter swe-lion-I - The Swedish Lion I. DivadH (diskussion) 8 januari 2024 kl. 13.55 (CET)[svara]
Toppen! Antar att du varit inblandad på ett hörn så tack för det. Belteshassar (diskussion) 8 januari 2024 kl. 14.55 (CET)[svara]
Det stämmer, det är mitt team som utvecklat modellen. Vi hoppas den kommer även Wikisourcegemenskapen till nytta och användning! DivadH (diskussion) 9 januari 2024 kl. 10.14 (CET)[svara]

Bildgalleri över flera sidor[redigera]

Det här bildgalleriet skulle jag egentligen vilja presentera på 13 rader med tre bilder på varje, inte med några ensamma på sin rad som det är nu. Vad jag förstår går det inte att öppna <gallery>-taggen på en sida och stänga den med </gallery> på en annan, så jag kan inte komma på hur det skulle göras. Jag tror inte heller att det går att dela upp en tabellrad på flera sidor. Ett sätt vore förstås att flytta överskjutande bilder till nästa sida, men om någon har en bättre lösning tar jag tacksamt emot förslag. Belteshassar (diskussion) 26 augusti 2023 kl. 18.29 (CEST)[svara]

<gallery> är väl egentligen bara ett sätt att göra en tabell? En tabell kan gå över flera sidor och jag tänker spontant att om du gär detta med en tabell kan du få till det som du tänkt:
1 2 3
4 5 6
7 8 9
10 11 12
13 14 15
16 17 18
19 20 21
22 23 24
25 26 27
28 29 30
31 32 33
34 35 36
37 38 39
Thuresson (diskussion) 26 augusti 2023 kl. 19.11 (CEST)[svara]
Så kan man göra, men problemet är att jag inte får jämna rader eftersom det är 10, 10, 10 och 9 porträtt per sida. Jag har inte lyckat få till en rad som fortsätter över en sidbrytning. Går det ens? Nu gjorde jag så att jag flyttade den tionde bilden på första sidan till andra och så vidare. Ger typ det resultat jag var ute efter i alla fall.
(Parentes, men ett galleri blir i html till en lista. Skillnaden är väl att antalet kolumner inte är fixt, utan om någon läsare ändrar bredden så kan antalet kolumner ändras.) Belteshassar (diskussion) 26 augusti 2023 kl. 19.57 (CEST)[svara]
Det blir bra med den lösning som du har valt. Angående tabeller så är det möjligt att ha en tabell där innehållet i en cell börjar på en sida och fortsätter på nästa sida. Se Sida:Wallmark Forvaltningen 1809-1838.djvu/33 och följande sida. Thuresson (diskussion) 27 augusti 2023 kl. 23.23 (CEST)[svara]
Tack för tipset! Belteshassar (diskussion) 27 augusti 2023 kl. 23.54 (CEST)[svara]

DjVu-filer[redigera]

Hej! Jag har för avsikt att påbörja ett bokprojekt med gamla 1700-talsskrifter att korrekturläsa och göra dem tillgängliga via Wikisource. Jag har dock bekymmer med att få till DjVu-filer. Jag har kollat på den engelska guiden Help:DjVu files. Testade först med 2.1.3.2 att använda Internet Archive och jag laddade upp de skrifter som är aktuella till Internet archive. Någon .DjVu-fil genererades dock inte, enbart _djvu.txt och djvu.xml. Läste vidare och noterade då på sidan Help:Internet Archive följande: "DjVu files are no longer created for new uploads to the Internet Archive as of March 2016". Trist att den listades som ett alternativ då, men nåväl.

Kollade vidare på tipsen på Help:DjVu files, 2.1.3.1 med tjänsten http://djvu.org/any2djvu/. Den länken är bruten. Jag gick istället till huvuddomänen http://djvu.org/ som till synes är samma tjänst, och försökte där få en fungerande fil. Den tjänsten genererade i sin tur en fil som förvisso slutar med .djvu, men det känns förunderligt då jag inte riktigt begriper vad jag fått fram och hur jag ska använda denna, den verkar besvärlig att redigera eller ens läsa.

Helst av allt skulle jag utnyttja den OCR-tolkning som jag låtit göra med Transkribus, eftersom denna OCR-tolkning bevisligen blivit högkvalitativ med hjälp av språkmodellen Transkribus Print Multi-Language. Från Transkribus stöds dock endast exportering i Bilder, Docx files, Transkribus PDF och XML-sida. Med allt detta sagt, hur bör jag gå vidare? Ska jag försöka använda filen som skapats av djvu.org och ersätta texten med den från Transkribus, eller finns det någon annan metod som vore bättre att använda? Går det att omsätta materialet från Internet archive eller Transkribus på något smidigt sätt? Det aktuella materialet är uppladdat på Commons här.

Mycket tacksam för svar och vägledning på hur jag kommer vidare. Frojdlund (diskussion) 21 september 2023 kl. 20.50 (CEST)[svara]

Hej Frojdlund, om du har problem med djvu går det lika bra med pdf nuförtiden.
Du behöver en djvu-läsare som för att läsa djvu-filer.
Det enklaste är att du laddar upp filerna på Commons och sedan skapar index-sidorna här. Sedan kan du skapa bokens sidor. Transkribus finns nu tillgängligt i systemet men har du redan gjort det själv så kan du klistra in sidornas ocr-text allt eftersom du skapar sidorna i sidnamnrymden. Se ävenWikisource:Korrekturläsning Wikisource:Skanna in texter#Skapa en Index-sida på Wikisource samt Wikisource:Fraktur.// Thurs (diskussion) 21 september 2023 kl. 23.25 (CEST)[svara]
Ja, som Thurs sade, så går det bra med pdf, så du behöver inte krångla med djvu om du inte vill.
Det ser ut som om du har redan laddat upp filerna på Commons, så det nästa är att skapa index-sidan, t.ex. https://sv.wikisource.org/wiki/Index:Skraggenstjerna_-_En_kort_berättelse_om_the_nysz_upfundne_hälsokällor_(1701).pdf Välj "redigera den här sidan" och sedan fyll i rutorna likasom du ser på andra index-sidor. Lite komplicerat första gången kanske, men det blir lättare! Bio2935c (diskussion) 22 september 2023 kl. 05.33 (CEST)[svara]
Hej @Thurs@Bio2935c stort tack för denna vägledning! Då tror jag det ska gå att få till. Jag har nu även fått hjälp att skapa DjVu-filer, så ska kika på hur jag går tillväga med index-sidorna. Frojdlund (diskussion) 22 september 2023 kl. 16.57 (CEST)[svara]

Kan någon administratör överföra modulen ppoem från enws?[redigera]

Engelska Wikisource har den mycket användbara modulen ppoem för att formatera dikter; den fungerar betydligt bättre än <poem>. Kan någon admin lägga in den här? @Thurs@Thuresson Mårtensås (diskussion) 31 oktober 2023 kl. 17.37 (CET) [svara]

Funktionen för att importera från annat Wiki-projekt verkar bara tillåta import från svenskspråkiga Wikipedia. Thurs kanske vet? Thuresson (diskussion) 31 oktober 2023 kl. 18.08 (CET)[svara]
Administratörer kan bara importera sidor från svenskspråkiga Wikipedia som sagt. Det som man kan göra är att kopiera den och ange en fastlänk till källan i mall/moduldokumentationen. Till det behövs det dock inte administratörsrättigheter. Thurs (diskussion) 31 oktober 2023 kl. 19.36 (CET)[svara]

Uppslagsverk[redigera]

För 20 år sedan scannade jag "ugglan", Nordisk familjebok i Projekt Runeberg. Man kan säga att jag uppfann metoden medan jag scannade. Det var ont om förebilder för hur äldre uppslagsverk borde återges på webben. Några år senare började Wikisource införa faksimilbilder och korrekturläsning av OCR-text mot dem, med Projekt Runeberg som direkt förebild. Det allra första sådana verk var ett litet tyskt uppslagsverk, de:Meyers Blitz-Lexikon som jag scannade hösten 2005, och som fortfarande finns kvar i tyska Wikisource. Sedan har jag fortsatt att scanna olika uppslagsverk i Projekt Runeberg enligt samma metod. Men 20 år har gått. Hur borde man göra i dag? Vad är bästa sättet att återge ett äldre uppslagsverk på webben? Vilka förebilder finns idag? -- LA2 (diskussion) 1 november 2023 kl. 10.17 (CET)[svara]

Tycker du borde jobba här på Wikisource istället. Och överväga att föra över så mycket som det är juridiskt möjligt hit från Runeberg. Det finns ingen fördel med att ha två projekt på svenska med samma målsättning. Det kommer ju komma en dag när Runeberg blir för jobbigt för dig att underhålla liksom. Peter Isotalo 17 november 2023 kl. 21.06 (CET)[svara]
Det finns delar av Projekt Runeberg som kunde läggas över i Wikisource. Fast just uppslagsverken är ju en upphovsrättsmässig gråzon. Jag får väl knappast ladda upp Ugglan till Wikimedia Commons, och troligen inte alls NF:s 4:e upplaga från 1950-talet eller SMOK. --LA2 (diskussion) 26 januari 2024 kl. 22.11 (CET)[svara]
Här är ett, kanske inte direkt användbart men spännande, exempel: Ugglopedin.se. Slager (diskussion) 6 mars 2024 kl. 14.49 (CET)[svara]
Sedan detta skrevs har jag börjat digitalisera Svensk Uppslagsbok och i brist på bättre jag följer samma gamla metod som för 4:e upplagan av Nordisk familjebok. --LA2 (diskussion) 13 mars 2024 kl. 12.19 (CET)[svara]

Fraktur[redigera]

Försöker införa mallen från engelska Wikisource. Jag har kopierat koden från en:Template:Blackletter light, men det fungerar inte. Jag antar att ett typsnitt måste läggas in på Wikin. Vet någon admin hur man gör detta? Mårtensås (diskussion) 15 november 2023 kl. 13.50 (CET)[svara]

När skulle det vara relevant att nånsin använda den? Den kan väl bara försvåra för läsare att tvinga fram ett specifikt typsnitt? Peter Isotalo 17 november 2023 kl. 21.02 (CET)[svara]
Undantagsvis skulle det kunna vara motiverat. Jag tänker på om texten handlar om frakturstilen och anför exempel. I övrigt skulle håller jag med Peter Isotalo. --Gottfried Multe (diskussion) 18 november 2023 kl. 09.28 (CET)[svara]
Två exempel: Sida:Samlaren_årgång_23_(1902).djvu/127, Sida:Sveriges_Gamla_Lagar_XIII_(1877).pdf/26 Mårtensås (diskussion) 19 november 2023 kl. 15.03 (CET)[svara]
Aha. Jag jobbar ju nästan enbart med fraktur själv här så jag är ju mån att inte reproducera den i annat än modern begriplig antikva. Hade inte tänkt på det här med texter där återgivning av typografin är ett syfte i sig.
Men skulle du inte kunna lägga till en instruktion om att inte använda mallen att den är till för just typografi, inte innehåll? Så råkar inte nån använda den i tron att fraktur behöver återges för verk där den helt enkelt råkade vara rådande standard. Peter Isotalo 19 november 2023 kl. 20.22 (CET)[svara]
Ett snarlikt fall jag stötte på i Jernkontorets annaler som jag har funderat på att korr-läsa nån volym ur. Här är det en fullmakt från 1548 som har återgivits i frakturstil. Känns definitivt försvårande för den moderne läsaren att återge nästan en hel sida med frakturstil, men vad göra då? Ska man vända på den vanliga konventionen och använda fast teckenbredd för frakturstilen i detta fall? Eller kursivera? Eller bara göra en fotnot som beskriver att fullmakten i förlagan är tryckt i frakturstil? Belteshassar (diskussion) 9 januari 2024 kl. 09.31 (CET)[svara]

Transkludera från två index till samma sida utan styckebrytning[redigera]

I Om mantalspenningarne har jag använta mig av två index eftersom originalet är delat i två delar med olika respondenter angivna på respektive titelsida. Texten löper dock sömlöst mellan de två delarna med samma paginering och utan styckebrytning. När jag transkluderar lyckas jag dock inte undvika en styckebrytning där sidan 33 börjar. Finns det något knep för att binda samman stycket? Belteshassar (diskussion) 4 januari 2024 kl. 22.30 (CET)[svara]

Känner inte till något bra knep men du kan ersätta pages-taggen med den gamla metoden {{Sida}}. Du kan använda pages-taggen för titelsidorna men övergången till Sida-mallarna måste vara på en sidbrytning med en naturlig styckebrytning i skarven annars flyttar du bara på problemet. Thurs (diskussion) 4 januari 2024 kl. 23.32 (CET)[svara]
Tack! Med lite pill så fick jag till det. Belteshassar (diskussion) 5 januari 2024 kl. 16.18 (CET)[svara]

Kalliope.org[redigera]

Jag vill uppmärksamma er på en dansk webbsajt Kalliope.org som presenterar dansk och nordisk poesi. På senare tid har även några svenska diktare lagts in. Se t.ex. vad som görs av Carl Michael Bellman, där man under olika flikar kan hitta hans verk (ännu är bara Fredmans epistlar inlagd), hans biografi, men också alla dikter (oavsett vilken diktsamling de hör till) och dikternas inledningsrader (som ibland skiljer sig från titeln). Ett sådant register över dikter kunde ju Wikisource bli, om man bara anstränger sig att omarbeta författarsidorna lite. Man kunde göra det som en wikitable-sortable med kolumner för diktsamling, dikt och inledningsrad, som sedan kan sorteras på valfri kolumn. LA2 (diskussion) 26 januari 2024 kl. 22.08 (CET)[svara]

Rödlänk blir inte blå, fast jag skapat sidan.[redigera]

Jag finner ingen frågesida, så jag skriver här. Problemet är som följer.

Jag gick till sidan Hat och kärlek. Där klickade jag på rödlänken III. Livet och ljuset. Jag skapade sidan III. Livet och ljuset.

Men på sidan Hat och kärlek är titeln III. Livet och ljuset fortfarande röd.

Vad är fel? Tack på förhand. Jan Arvid Götesson (diskussion) 28 januari 2024 kl. 06.34 (CET)[svara]

Det kanske bara är cache-problem? Töm cachen genom att klicka här: [1]. Thuresson (diskussion) 28 januari 2024 kl. 06.46 (CET)[svara]
Rätt råd från dig. Tack. Jan Arvid Götesson (diskussion) 28 januari 2024 kl. 06.51 (CET)[svara]

LiquidThreads deprecation[redigera]

Hello everyone

Sorry to use English. I hope this is fine. Hjälp till att översätta till ditt språk. Tack.

As you might already know, the Wikimedia Foundation works on changes to how IP editing is handled: IP Editing: Privacy Enhancement and Abuse Mitigation. Temporary accounts for unregistered editors will be a new type of user account. This requires changing how all the features we use to contribute to the wikis' work. This impacts LiquidThreads (LQT), used at your wiki (like on this archived page).

LiquidThreads is a talk pages feature that is not developed since 2014. Only 5 wikis use this extension. As a consequence, we take the opportunity of the work on temporary accounts to remove LQT from the wikis.

Discussion tools are the replacement for LQT. They are the default discussion system at all wikis. They allow anyone to start, reply or subscribe to a conversation. They provide a visual experience on wikitext-based conversations, and they offer more features than what LiquidThreads.

The goal with this conversation is to respond to your questions regarding the archival of LiquidThreads.

The idea is to proceed in two stages:

  1. if you have any active place using LQT, we suggest to archive this pages as subpages. The pages left blank are replaced by a classic discussion page. In this way, the most active pages will already be ready when we proceed to step 2:
  2. LQT are removed from the wiki. Existing pages (including archived ones) will be converted to a format yet to be defined.

We have a few questions for your community:

  1. Are the reasons given for removing LiquidThreads clear?
  2. Are the two steps outlined above for archiving and uninstalling LiquidThreads clear?
  3. If so, what is a reasonable timeframe for archiving pages for deinstallation? At present, deinstallation is not planned on our side (even if the second quarter of 2024 is mentioned).
  4. In your opinion, what format should pages currently using LQT be converted to when we proceed with the deinstallation of structured discussions?

If you need clarification, please ask! I've subscribed to this section, and I'll try to answer as soon as possible.

Best, Trizek (WMF) (diskussion) 31 januari 2024 kl. 18.34 (CET)[svara]

Hello Trizek
  1. It's clear. In practice LQT have been abandoned here for more than ten years because of its bugginess. We would have depreciated it ourselves, if we had known how to.
  2. Yes
  3. A month at most. We can fix our preparations for step 2 before the second quarter of 2024.
  4. Plain wikitext discussion pages, if possible.
Thurs (diskussion) 1 februari 2024 kl. 11.45 (CET)[svara]
Thank you Thurs. Regarding step 3, if any page is using LQT now, you can archive it immediately, anticipating the removal. Trizek (WMF) (diskussion) 1 februari 2024 kl. 11.48 (CET)[svara]
I'm planning to do so. Thurs (diskussion) 1 februari 2024 kl. 11.56 (CET)[svara]
Done. Thurs (diskussion) 3 februari 2024 kl. 20.22 (CET)[svara]

Hjälp med korrekturläsning: Skragge-koden[redigera]

Hej! Du som uppskattar svensk sjukvårdshistoria, att tyda 1700-talets frakturstil eller bara är allmänt hjälpsam får mer än gärna bidra till att korrekturläsa och validera de 234 sidor som nu finns förberedda efter OCR-tolkad maskinläsning med Transkribus. Syftet med projektet Skragge-koden är att avkoda och tolka Samuel Skragges gamla skrifter, tillsammans omnämnda som ”Skragges tractater”, som publicerades under åren 1688-1708. Skragge är grundare till Sätra brunn (kurort) och de två senare skrifterna handlar om de första somrarna i kurortens historia, åren 1701 och 1702. Initiativtagare för projektet är Brunnsmuseet Sätra Brunn, ett ideellt museum för kurorten, där undertecknad också är ideellt verksam. Vi behöver nu gemenskapens hjälp med att föra detta projekt framåt, och vi har satt upp ambitiösa målsättningar för detta (båda räknas från den 1 februari 2024):

  • För det första att vi tillsammans inom 100 dagar ska nå upp till 100% av sidorna blir korrekturlästa (senast den 11 maj 2024).
  • För det andra att vi tillsammans inom 200 dagar ska nå upp till att 100% av sidorna blir validerade (senast den 19 augusti 2024).

Kika gärna vidare och besök projektsidan nedan. Även all annan form av hjälp tas mycket tacksamt emot! Tack för visat intresse och på återhörande!

Projektsida

Frojdlund (diskussion) 1 februari 2024 kl. 20.26 (CET)[svara]

och var ska vi börja? Har du startat en eller fler index-sidor, t.ex. Länk(ar)? Bio2935c (diskussion) 2 februari 2024 kl. 04.31 (CET)[svara]
@Bio2935c tack för frågan! Jag får kika på att framhäva det ytterligare via projektsidan. Här är index-sidorna: Skrift 1 - Skrift 2 - Skrift 3 Frojdlund (diskussion) 2 februari 2024 kl. 08.40 (CET)[svara]
...och nu när vi har börjat, så har jag några nya frågor (för alla) som vi nog borde vara eniga om:
• Skall vi skriva antikva som kursivt (som det står i redigeringdiskussionen)? Överallt, bara i "texten" (inte på titelsidorna), ingenstans? Eller något annat?
• Skall vi skriva "/" som "/" eller som ","? Skall det vara ett mellanslag framför, eller inte? Originaltexten tycks (alltid?) ha ett stort mellanrum framför.
• Förkortningen för "et cetera" (ꝛc) borde vi väl skriva som "etc"!
--Bio2935c (diskussion) 4 februari 2024 kl. 07.14 (CET)[svara]
  • Att markera antikva har för det mesta ingen större betydelse för förståelsen av texten. Det är fritt att markera den eller inte, men det ska vara konsekvent i ett verk naturligtvis. Det är hugget som stucket för min del, båda kan gå.
  • I senare delen av 1600-talet används virgula "/" i fraktur på samma sätt som komma "," i antikva. Det bästa vore att transkribera det som "," och inte ha något mellanslag.
  • Vi har ju ett tecken "&" för det och det används också i antikvan i texterna.
Thurs (diskussion) 4 februari 2024 kl. 13.17 (CET)[svara]
Hej! Jag välkomnar diskussionen. Jag noterar att @Thuresson redan har gjort ett föredömligt arbete med den första boken, som nu är helt korrekturläst. Jag hoppas han vill fortsätta med de andra två böckerna. I första boken används / och jag tycker att det är lämpligt utifrån hur det faktiskt står. Det är förstås så att / används istället för , som här nämns, men genom texten används ibland stor bokstav efter / vilket inte är brukligt att göra efter , – därmed vore det rimligt att behålla / då det inte nödvändigtvis alltid är helt synonymt med kommatecken. Thuresson har skrivit några redigeringsprinciper i indexdiskussionen för den första boken, vilka jag tycker är väl avvägda och användbara. Frojdlund (diskussion) 4 februari 2024 kl. 15.56 (CET)[svara]
Har du något exempel? Versaler används inte riktigt på samma sätt som i dagens svenska. Thurs (diskussion) 4 februari 2024 kl. 16.12 (CET)[svara]
Okej. (1) Vi bryr oss inte om textstilen; fraktur eller antikva spelar ingen roll alltså. Då skall jag ändra de två(!) sidor (i "skrift 2") som jag redan har korrläst; även om titelsidan blir lite mindre "snygg".
(2) Om virgula (/) ... Det ser ut som om det används inte bara "på samma sätt" som ett komma, men som om det faktiskt är ett komma. Se t.ex. sid. 2 i "skrift 2". Där har vi båda två; ett virgula som kommer efter ett ord i fraktur, och ett komma som kommer efter ett ord i antikva. Så om vi inte skall bry oss om stilen, då borde vi väl också skriva alla dessa som ett vanligt komma (och inte förvara ett enda tecken i fraktur)!
(3) Och "et cetera"? Du har rätt; det går nog bra att skriva "&c". Det förstår vi ju ännu idag, emedan "ꝛc" har en krumelur som ingen förstår numera. Iden är väl att skriva något som allmänheten kan läsa utan problem.
(4) ps: Jag lade också till en kommentar i indexdiskussionen (se ovan). --Bio2935c (diskussion) 5 februari 2024 kl. 01.57 (CET)[svara]
OK. Ja i råmaterialet (OCR-skanningen som jag lade in) såg det först ut som att / i förekommande fall användes till nya meningar, men när jag kikar igenom den färdiga första boken så har dessa arbetats bort, säkerligen korrekt där stor bokstav använts mer godtyckligt (och jag läste inte särskilt noga i detta steg). Jag inser att jag tycker det är viktigare att någon vill korrekturläsa än att jag ska tycka i detalj om om hur det ska göras, så om det finns utarbetade konventioner eller goda skäl att falla tillbaka på så kör på det. Frojdlund (diskussion) 5 februari 2024 kl. 19.52 (CET)[svara]
(1) Antikva. Å andra sidan tycker jag det skulle blir det en aning märkligt på titelsidan i "skrift 1" "Samuel Skragge".
(2) Virgula. Ja, det har du rätt i. Det är motsvarigheten till komma i fraktur. Thurs (diskussion) 7 februari 2024 kl. 19.34 (CET)[svara]

Style sheet för en bok[redigera]

Engelska Wikisource beskriver på sidan en:Help:Page styles hur man kan göra en undersida /styles.css till Index-sidan för ett verk och därmed definiera stilen för hela boken, t.ex. att alla kapitelrubriker i denna bok ska återges i grönt. Används detta alls på sv.wikisource eller andra språk som ni känner till? Det förekommer sådana style sheets till ett halvdussin verk (alltså väldigt få) och det har diskuterats i maj 2021, när det var nytt. Men finns det någon hjälpsida som beskriver det? LA2 (diskussion) 7 februari 2024 kl. 12.05 (CET)[svara]

Nej, det finns ingen hjälpsida för det. Thurs (diskussion) 7 februari 2024 kl. 20.15 (CET)[svara]
Vad är erfarenheterna av systemet? Är det bra? Det används bara på några få böcker, så kanske är det ganska onödigt? Sådana erfarenheter kunde man sammanfatta och skriva en hjälpsida om ämnet. --LA2 (diskussion) 7 februari 2024 kl. 22.48 (CET)[svara]

Interwiki[redigera]

Jag noterade att här finns Världsmarknaden och en.wikisource har originalet en:Vanity Fair (Thackeray), så jag ville interwiki-länka dem, men detra blev återställt. Hur borde man göra? LA2 (diskussion) 5 mars 2024 kl. 02.02 (CET)[svara]

Interwiki på Wikidata fungerar inte för texter på Wikisource. Du kan göra på det gamla sättet som du redan börjat med men inga iw-bottar körs längre, så länkarna uppdateras inte vid förändringar.--Thurs (diskussion) 5 mars 2024 kl. 10.54 (CET)[svara]

Anletes svett[redigera]

Dessa ord finns förstås i Bibeln 1917/Första Moseboken, men vid sökning kommer denna mest relevanta sida mycket långt ner i träfflistan. Varför? Hur kan sökfunktionen förbättras? LA2 (diskussion) 17 mars 2024 kl. 18.54 (CET)[svara]

Det beror på att relevansen är baserad på sidans egenskaper och att sökfunktionen är anpassad för Wikipedia. Jag frågade Bings AI-chat (Men svaret stämmer med min intuitiva uppfattning). Det avgörande här tycks vara att uttrycket bara förekommer en gång på en mycket lång sida, vilket ger en lägre viktning. Annat som att sidan är relativt populär tycks ha en mindre betydelse. Den typ av relevans som du tänker på fungerar på de andra projekten, där artiklarna är ämnesindelade, men sämre här där skönlitterära texter är dominerande. Det är inget vi har resurser för att göra något åt här om det ens är önskvärt.
Co-pilot:
In CirrusSearch, relevance is determined by a combination of factors that help rank search results. Let's explore how this weighting works:
  • Term Frequency (TF):
    • CirrusSearch considers how often the search terms appear in a document.
    • If a term appears multiple times, it contributes more to the relevance score.
    • However, it also normalizes the frequency to prevent bias toward long documents.
  • Inverse Document Frequency (IDF):
    • IDF measures the rarity of a term across the entire corpus.
    • Rare terms receive higher weights because they are more informative.
    • Common terms (like "the" or "and") have lower IDF weights.
  • Field Boosts:
    • Different fields (such as title, content, or category) have varying importance.
    • CirrusSearch assigns boosts to fields to emphasize their significance.
    • For example, matches in the title field might receive a higher weight.
  • Proximity and Phrase Matching:
    • CirrusSearch considers how closely terms appear to each other.
    • Exact phrase matches receive a boost.
    • Proximity boosts reward terms that occur close together.
  • Document Length Normalization:
    • Longer documents tend to have more occurrences of search terms.
    • CirrusSearch normalizes scores based on document length.
    • This ensures fairness across documents of different sizes.
  • Quality and Freshness:
    • CirrusSearch considers page quality (e.g., page views, edits, and links).
    • Freshness matters: Recently updated pages receive a boost.
  • User Behavior Signals:
    • Click-through rates (how often users click a result) influence relevance.
    • If users frequently click a specific result, it gains higher relevance.

Remember that relevance is a complex interplay of these factors, and CirrusSearch aims to provide accurate and useful results based on your queries! 🌟 For more detailed technical information, you can explore the official documentation.

--Thurs (diskussion) 17 mars 2024 kl. 23.19 (CET)[svara]


Motsvarande sökning i Projekt Runeberg leder rätt. --LA2 (diskussion) 18 mars 2024 kl. 01.38 (CET)[svara]
Förmodligen därför att Bibeln 1917 var en av Projekt Runebergs tidigaste succéer och många sidor troligen fortfarande länkar till den. Vilket har stor vikt i Google-sökningar. Det är inget vi kan efterhärma. Utom de närmast sörjande lär få söka på Google med "site:sv.wikisource.org". Söker jag bara på "anletes svett" får jag som första träff wikt:i sitt anletes svett som har en länk till Bibeln 1917 på Wikisource. Det är ett bättre sökresultat för Wikimedia som helhet än att vi ska försöka optimera sökningar inom Wikisource till en sida utan förklaring av dess betydelse. Thurs (diskussion) 18 mars 2024 kl. 11.13 (CET)[svara]

Ett av OCR-verktygen nere[redigera]

Hej. Bara en blänkare om att det OCR-verktyg som aktiveras via finess är nere i samband med att Wikimedia Foundation har uppdaterat sin infrastruktur för fristående verktyg. Den som är nyfiken kan följa processen med att återaktivera verktyget på phab:T319965. /André Costa (WMSE) (diskussion) 18 mars 2024 kl. 11.39 (CET)[svara]

Tack för info. Tyvärr har den gamla wikisource-statistiken också försvunnit. En ny statistiksida är under uppbyggnad här: https://wsstats.toolforge.org/ Thurs (diskussion) 18 mars 2024 kl. 12.12 (CET)[svara]

Copyright för Samhällets olycksbarn (Victor Hugo)[redigera]

Jag har en utgåva av Samhällets olycksbarn (alltså Les Misérables av Victor Hugo) som jag är intresserad av att skanna in till wiki source. Problemet är att just den utgåva jag har inte anger vem som står för översättningen så jag kan inte avgöra om upphovsrätt fortfarande föreligger. Kanske någon kan hjälpa mig luska i detta eller komma med tips på hur jag kan gå vidare.

Information om utgåvan:

- Utgiven av Världslitteraturen, Malmö 1927-28

- Tryckt av A.-B Malmö Centraltryckeri

- 13 band med överskriften "Samlade skrifter"

- Länk till Libris: http://libris.kb.se/bib/1331993

Om det rör sig om en återanvänd översättning borde det vara lätt att jämföra specifika avsnitt om någon har tillgång. Bland de tidigare översättare jag hittat namnet på är den som dog senast en Hugo Gyllnder (död 1955).

Jag skulle tycka det var jättekul om Samhällets olycksbarn kunde tillgängliggöras digitalt i sin helhet. Jag har bara hittat nyare översättningar som ebok och dessa är alltid förkortade och även upphovsrättsskyddade för lång tid framöver. Jonatanskogsfors (diskussion) 18 mars 2024 kl. 15.59 (CET)[svara]

Det första du kan göra är att jämföra din upplaga med den från 1889 som finns på Google Books (jag hittar endast band 3-5). Jag ser inget hinder att skanna in och ladda upp en översättning från 1927-1928 om det är samma som användes 1889.
Världslitteraraturens förlag i Malmö är väl i efterhand mest känd för sina bokserier av kända författare (Jack Londons samlade verk i 21 band) och med Einar Nylén som redaktör och, ibland, översättare. Nylén har väl knappast haft förmåga att själv översätta Victor Hugos samlade skrifter. Mer troligt är väl att förlaget använde sig av någon tidigare översättning. Jag skulle försöka undersöka detta genom att använda kommunalt fjärrlån för att få låna Hugo Gyllanders tidigare översättning från Sveriges depåbibliotek i Umeå. Fjärrlån är vanligtvis helt gratis genom kommunalt stadsbibliotek eller liknande. Thuresson (diskussion) 18 mars 2024 kl. 18.04 (CET)[svara]