Wikisource:Mötesplatsen

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök


Välkommen till Mötesplatsen[redigera]

Välkommen

Mötesplatsen är det allmänna diskussionsforumet om svenska Wikisource.

Skriv ett nytt meddelande under en ny rubrik

Mötesplatsen är rätt plats för att ansöka om att använda en bot på projektet. Observera att kortare botkörningar, såsom interwiki, ofta kan göras utan botflagga.

För användarnamnsbyten gå till Metas sida för globala användarnamnsbyten.

To request to run a bot on Swedish Wikisource, start a thread on this page and describe your bot and what kind of job you would like to do. Note, that minor bot-jobs, such as iw-linking often can be done without botflag.

To request change of username/SUL, please go to the request page for a global rename.

Gamla diskussioner[redigera]

Arkiverade årgångar av Wikisource:Mötesplatsen:

Diskussioner[redigera]

Bot för <tt> istället för kursivt[redigera]

Per diskussionen här så skulle det vara bra med en automatisk konvertering från t.ex. ''sauce'' till <tt>sauce</tt>. Går sånt att fixa med en bot?

Peter Isotalo (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 20.39 (CET)

Om inte kursiv används till något annat än antikva i ett index så går det att fixa med en bot.--Thurs (diskussion) 2 november 2014 kl. 23.52 (CET)
Femte upplagan av Hjelpreda i Hushållningen är nu färdigtranskriberad. Underrättelse Om Färgning finns med i samma volym, men har ingen angiven författare och verkar inte tillskrivas Warg.
Thurs, har du botkunskap nog att bussa ett byta-ut-kursivt-mot-<tt></tt>-script du kan bussa på Warg? Innan Slager påpepakde för mig att imperativformen av "låta" var "lät", så skrev jag också konsekvent "låt". Det kan vara upp till et par hundra sidor som innehåller felaktiga "låt" istället för "lät". Om möjligt, så skulle det vara bra om det också kunde botfixas. I alla fall där "låt" förekommer med mellanslag efter (och/eller före).
Peter Isotalo (diskussion) 24 november 2014 kl. 09.34 (CET)
Fixat båda nu. Märk väl att botten inte klarar av syntaxfel och att jag inte kan garantera att jag hittat alla manuellt.--Thurs (diskussion) 24 november 2014 kl. 17.33 (CET)
Sweet. Tack så mycket. Jag tror nog du fick med allt eftersom det var väldigt regelbunden syntax. Resten lär blir nog lätt att märka vid manuell korr.
Peter Isotalo (diskussion) 25 november 2014 kl. 00.01 (CET)

OCR-fraktur oväntat bättre...?[redigera]

Jag tankade nyligen upp .djvu:er för Handbok wid den nu brukliga Finare Matlagningen och Handbok för Dryckers Beredning. När jag började redigera dessa så dök det plötsligt upp automatisk OCR vid redigering av sidor. För båda är den långt från perfekt, men verkar väldigt mycket bättre än de resultat jag lyckats få tidigare. Den är också otroligt mycket bättre än när jag själv trycker på OCR-funktionen.

Inget av det här dök upp automatiskt när jag transkriberade Index:Cajsa Warg.djvu. Har mjukvara uppdaterats?

Peter Isotalo (diskussion) 27 november 2014 kl. 10.11 (CET)

Den OCR som kommer upp automatiskt är inbäddad i djvu-filen så existensen av och kvaliteten på denna beror av programvaran som använts att ta fram den.--Thurs (diskussion) 27 november 2014 kl. 20.21 (CET)
Ah. Noterade inte att det fanns i pdf:en (förräns nu). Lovande dock.
Peter Isotalo (diskussion) 27 november 2014 kl. 20.51 (CET)

Kampanj på digitalisering av äldre litteratur[redigera]

KB anordnar tillsammans med europeiska EOD en kampanj på digitalisering av äldre upphovsrättsfritt material. Fram till Från 1 till 10 december så kostar det bara 100 kronor (!) för alla titlar upp till 400 sidor:

http://www.kb.se/aktuellt/nyheter/2014/E-bocker-till-kampanjpris/

Jag tänker själv beställa andra upplagan av Then Frantzöske-Kocken och Pasteybakaren för att se om det finns några restriktiva villkor för återanvändning. Annars så är det här ett gyllene tillfälle för att få tag på äldre källmaterial. Om man lägger ut pengar själv så kan man få ersättning i efterhand genom Wikimedia Sveriges (WMSE) referenslitteraturprojekt. Man behöver bara fylla i lite blanketter och ha någon form av kvitto. Det återstår fortfarande 2100 kr av budgeten och Axel Pettersson (Haxpett) på WMSE ser mer än gärna att vi gör slut på de pengarna:

https://se.wikimedia.org/wiki/Projekt:Referenslitteratur_2014

Jag återkommer när jag fått klara besked om digitaliseringstjänsten innebär några restriktioner för återanvändning.

Peter Isotalo (diskussion) 27 november 2014 kl. 12.29 (CET)

Enklare divisionsmall[redigera]

Jag har transkriberat text med en hel del divisionsbråk nyligen och tyckte att mall:division var rätt knölig. Så jag provade att skapa en mer snabbskriven och (i min mening) mer intuitiv mall. Jag döpte den Mall:1 så att koden för 12 helt enkelt blir {{1|2}}. Det skulle gå att göra för andra tal (främst 2 och 3), men just 1 del av X är nog det absolut vanligaste förekommande bråktalet. Jag tänkte länka mall:1 från den vanliga divisionsmallen, men tänkte först kolla om det kan innebära några problem.

Peter Isotalo (diskussion) 3 december 2014 kl. 00.26 (CET)

V/u och w/uu i frakturstil[redigera]

Jag håller på med Index:Een Lijten Kockebook-1650.djvu som är tryckt 1650 och alltså har rätt oregelbunden stavning och inkonsekvent användning av vissa bokstäver.

I Wikisource:Fraktur så finns rekommendationer för långt s, dubbel-s och tolkning av I/J. Det finns däremot inget om hur "v" och "w" bör transkriberas i ord där de står för vokalljud. Här är exempel:

  • enkelt u: "vp", "vt" och diverse sammansättningar eller avledningar av de orden
  • dubbelt u: "siwdh" (sjud), "tw" (tu/två), "swr" (sur), "brwn" (brun)

Jag tycker det finns goda skäl att inte skriva ut ord som "Swrkåhl" eller "vp". Det har mer att göra med valet av en viss typografi än stavning som sådan, särskilt om det inte verkar tal om variation mellan "uu" och "w" i samma texter.

Vad tycker andra?

Ping Thurs och ‎Marcus.linneberg.

Peter Isotalo (diskussion) 9 december 2014 kl. 00.48 (CET)

Det verkar tillräckligt regelmässigt för att det ska vara genomförbart men jag förstår inte riktigt poängen. Vad menar du att man vinner med detta?
Jag ser i vilket fall som helst inte detta som en generell regeländring men det går ju alltid att bestämma om särskilda regler för ett index på indexdiskussionssidan.--Thurs (diskussion) 9 december 2014 kl. 23.01 (CET)
Jag tycker det skulle vara i samma anda som att vi skriver ut "ß" som "ss". För att det inte är intressant för texten i sig och att modernisera lite grann gör den lättare att läsa. Kopplingen "w"/"uu" tror jag skulle gå många förbi. Samtidigt så skulle bibehållna "w" och "u" bara vara intressant ur ett snävt typografiskt perspektiv.
Men on vi ska göra det så tycker jag det bör vara en generell regel. Det kan mycket väl dyka up i fler texter. Annars rättar jag mig efter konsensus.
Peter Isotalo (diskussion) 10 december 2014 kl. 08.57 (CET)

Radbrytsfel i TF 1766[redigera]

2 § i Tryckfrihetsförordning 1766 vägrar att radbryta sig ordentligt. Nån som kan se vad som är fal?

Peter Isotalo (diskussion) 5 februari 2015 kl. 21.15 (CET)

Verk som mest är fotnoter[redigera]

Index:Tal om Läckerheter-1.djvu och Index:Tal om Läckerheter-2.djvu är ett huvudbry. Innehållet i boken är i praktiken 50-80% fotnoter. Det finns gott om sidor som bara är en enda rad brödtext[1] och resten fotnotstext.

Jag tänker sätta igång med att rätta texten (som glädjande nog är i antikva), men hjälp och handfasta rättningar mottages tacksamt.

Peter Isotalo (diskussion) 7 februari 2015 kl. 13.15 (CET)

Redan transkriberad[redigera]

Hett tips för den som känner för att hjälpa till: Tal om läckerheter har precis kommit ut i en ny bearbetad upplaga med en fullständig transkription. Hela klabbet ligger upp på KSLA:s sajt.

Det är alltså bara att klippa och klistra! Det behövs lite formatering, men det här är en enorm tidsbesparing. Det gäller bara att klura ut det bästa sättet att hantera de oändligt långa fotnoterna...

Peter Isotalo (diskussion) 24 februari 2015 kl. 15.11 (CET)

Långa fotnoter brukar inte vara något större problem. Du är väl bekant med <ref follow="NN">-taggen. Du kan se ett exempel på hur man kan göra här: Sida:Till Visby stads äldsta historia.djvu/6667.--Thurs (diskussion) 24 februari 2015 kl. 17.22 (CET)
Tack, Thurs. Okej, så slutnoter istället för fotnoter helt enkelt. Men, nej, <ref follow="NN"> är mig obekant. Länk till någon dokumentation?
Peter Isotalo (diskussion) 24 februari 2015 kl. 19.25 (CET)
En grundläggande hjälp finns här Wikisource:Korrekturläsning#Tips och råd. I det här fallet finns också är det något mera utförlig hjälp på på engelska Wikisource: en:Help:Page breaks#Footnotes across page breaks.--Thurs (diskussion) 24 februari 2015 kl. 20.14 (CET)

Dubbeluppslag[redigera]

Finns det något sätt att visa upp Index:Swenske och Lappeske ABC.djvu som parallella uppslag? Alltså två kolumner med svenska till vänster och samiska till höger?

Peter Isotalo (diskussion) 14 mars 2015 kl. 00.56 (CET)

Det finns ett hyfsat enkelt sätt. Den samiska texten hör egentligen inte hit och bör ligga på en samiskspråkig Wikisource. Någon sådan finns ännu inte så då läggs samiska texter på flerspråkiga Wikisource. Det finns i alla fall en nordsamisk huvudsida där Mul:Main Page/Sámegiella. När indexet och sidorna lagts in där och iw-länkats till varandra kan man visa båda texterna genom en s.k. dubbelwikilänk. (en dubbelriktad pil bredvid iw-länken som lägger båda texterna bredvid varandra). Vill man kan man framhäva den genom en länk i kommentaren till exempel.--Thurs (diskussion) 14 mars 2015 kl. 14.07 (CET)
Pragmatiskt! Men jag skulle behöva ha hjälp med att lägga in de svenska sidorna eftersom jag är osäker på hur man fixar icke-kontinuerliga index.
Peter Isotalo (diskussion) 14 mars 2015 kl. 14.28 (CET)
Det är faktiskt inte så svårt i det här fallet <pages index="Swenske och Lappeske ABC.djvu" from=8 to=36 step=2/> visar endast varannan sida.--Thurs (diskussion) 14 mars 2015 kl. 15.35 (CET)
Går det att flytta över ett index mellan språkversioner automatiskt eller måste man klippa/klistra manuellt?
Peter Isotalo (diskussion) 16 mars 2015 kl. 13.21 (CET)
Själva index-sidan är det nog inte någon mening med att försöka flytta då de är olika upplagda. En administratörer eller importör på flerspråkiga Wikisource kan förmodligen importera sidorna i sidnamnrymden om du hittar någon att fråga. Men frågan är om det är värt besväret då det rör sig om omkring 20 sidor.--Thurs (diskussion) 16 mars 2015 kl. 20.32 (CET)
Det var förstås inte meningen att du skulle flytta de svenska sidorna. Det ordnas med interwikitransklusion.--Thurs (diskussion) 25 mars 2015 kl. 22.24 (CET)
Jag har funderat lite på det här och jag börjar luta åt att det är något orimligt att ta bort sidor på ett språk ur ett tvåspråkigt verk av det här slaget. Hela poängen med boken är ju att ge en jämförelse mellan (nord)samiska och svenska. Det blir lite som att plocka bort samtliga definitioner på ett språk ur ett tvåspråkigt lexikon. Att hänvisa till samiska Wikisource, som i praktiken inte finns, blir ju rätt meningslöst.
Jag känner att jag åter vill yrka på en lösning med de båda språken sida vid sida.
Peter Isotalo (diskussion) 1 maj 2015 kl. 23.18 (CEST)
Lägga dem som två kolumner i en tabell?:
{|
|-
|valign="top" width="50%"|
<pages index=".... [svenska sidorna] />
|valign="top" width="50%"|
<pages index=".... [samiska sidorna] />
|}
sidnummerna kommer dock förmodligen bli rappakalja av-Thurs (diskussion) 1 maj 2015 kl. 23.52 (CEST)
Du kan din kod.[2] Det ser inte helt pjåkigt ut med tre första samiska testsidorna. Är det möjligt att helt enkelt plocka bort sidlänkarna?
Peter Isotalo (diskussion) 2 maj 2015 kl. 01.40 (CEST)
Det enklaste är att använda rå transklusion istället för pages-taggen alltså:
{{Sida:Swenske och Lappeske ABC.djvu/9}}
{{Sida:Swenske och Lappeske ABC.djvu/11}}
... o. s. v. 
--Thurs (diskussion) 2 maj 2015 kl. 23.23 (CEST)

Varför sidhuvud/sidfot?[redigera]

Finns det någon egentlig nytta med transkribera sidhuvud och -fot? Det kräver ju en del arbete, så jag undrar om det finns några konkreta anledningar.

Peter Isotalo (diskussion) 23 april 2015 kl. 20.46 (CEST)

Det är nog mest för att det ser snyggare ut men det finns också en praktisk anledning som jag ser det: Volymerna ska även gå att läsa sida för sida och då ger sidnummer, sidrubriker och kapitelnamn viss information till läsaren.--Thurs (diskussion) 23 april 2015 kl. 21.03 (CEST)

PD på Dramawebben[redigera]

Projektet Dramawebben har massor av bra, fria pjäser att plocka från. För några år sen var det lite luddigt hur de licensierade, men nu verkar de bestämt sig för att helt enkelt köra på enkel CC 1.0, alltså public domain. Jag har redan provat att tanka upp File:Swenska Sprätthöken-1740.djvu (konverterad PDF) och lägga till ett index. Pjäserna finns både OCR-behandlade och korrade samt i faksimil. Allt ser lovande ut. För de som är intresserade av tidigmodernt material så finns det här (klipp-och-klistra för att få med tidsargumentet på slutet):

Peter Isotalo (diskussion) 2 maj 2015 kl. 01.51 (CEST)

Kul! Skulle någon kunna ladda upp Filius Prodigus Seu Imperitus Peregrinans av Samuel Petri Brask. Ser fram emot att korrekturläsa den!Marcus.linneberg (diskussion) 2 maj 2015 kl. 19.09 (CEST)
Här är indexet, Marcus. Här har du en länk[3] till Dramawebbens transkription. Mycket nöje!
Peter Isotalo (diskussion) 2 maj 2015 kl. 20.18 (CEST)

Här är index till lite fler pjäser om någon är intresserad:

Samtliga har länkar till Dramawebbens egna transkriptioner som PDF:er. De är överlag bra, men innehåller en del småfel här och där.

Peter Isotalo (diskussion) 3 maj 2015 kl. 16.17 (CEST)

Årstafruns dagbok[redigera]

Jag har varit i kontakt Sällskapet Årstafruns Vänner (Facebook-sida) om att lägga upp Märta Helena Reenstiernas dagbok här på Wikisource. De är intresserade och vill träffas för att prata om frågan. Reenstiernas dagbok har tidigare publicerats i två omgångar (länk till Reenstierna på Libris). Eftersom det rör sig om runt 47 år fördelat på 5000 sidor så har de bara givits ut i urval. Årstafruns Vänner lägger dagligen upp Reenstiernas dagbocksnoteringar för aktuellt kalenderdatum på Facebook, jag tycker de skulle vara mycket bättre om det här materialet finns tillgängligt på ett mer välstrukturerat och öppet medium.

Utöver upphovsrätt på transkriberingar och liknande krux, är det någon som känner att de har några invändningar mot att jag erbjuder att vi publicerar materialet här?

Peter Isotalo (diskussion) 4 maj 2015 kl. 21.01 (CEST)

Hur ser materialet ut, är det digitaliserat? Det är alltså inte fråga om faksimil av dagboken, utan transkriberingar? Det som möjligen kan komma ifråga är publiceringsrätten på 25 år. Verket Årstadagboken publicerades första gången 1946-53 så det borde inte vara något problem för den i alla fall. Är det inte publicerat förut blir det ju upp till Årstafruns Vänner om de vill avstå från sin eventuella publiceringsrätt, det är inget problem för oss. Eventuella noter kan dock bli ett problem beroende på vem som är upphovsman.
Annars kan jag inte tänka på några direkta invändningar mot att ta emot ett sådant material.--Thurs (diskussion) 4 maj 2015 kl. 21.57 (CEST)
Det som finns på Facebook är i alla fall bara ren digital text. Om de utgår från skannade sidor ur dagböckerna vet ajg faktiskt inte. Det är något vi får reda ut när vi träffas afk. Men jag har informerat om att materialet måste släppas (nästan helt) fritt och allt det där.
Jag ska göra lite efterforskningar i vad lagkommentarerna om upphovsrättslagen säger om transkriptioner och publiceringsrätt. Tack för tipset.
Peter Isotalo 4 maj 2015 kl. 22.25 (CEST)
Sidan 67 i File:SOU 1956 25 Upphovsmannarätt till litterära och konstnärliga verk.djvu:
Utgivningen av exempelvis en runskrift eller en handskrift kan visserligen kräva ett omfattande arbete för att få fram den riktiga texten, om skriften är otydlig eller felaktig eller kan läsas på olika sätt. Ett sådant arbete grundar emellertid ej upphovsmannarätt; innehållet i det material som utgives blir allmän egendom.
Det kan givetvis ha förändrats sedan dess. Edaen (diskussion) 4 maj 2015 kl. 22.33 (CEST)
Jo, lagen har ändrats. De ekonomiska rättigheterna på 25 år för tidigare opublicerade verk (publiceringsrätten) återfinns i URL 4 kap. § 44 a och den paragrafen verkar inte ha funnits då:
Om ett verk inte har getts ut inom den tid som avses i 43 eller 44 §, har den som därefter för första gången ger ut eller offentliggör verket sådan rätt till verket som svarar mot de ekonomiska rättigheter som innefattas i upphovsrätten. Rätten gäller intill utgången av tjugofemte året efter det år då verket gavs ut eller offentliggjordes. Lag (1995:1273).
--Thurs (diskussion) 5 maj 2015 kl. 00.16 (CEST)