Wikisource:Mötesplatsen

Från Wikisource, det fria biblioteket.

Hoppa till: navigering, sök

Innehåll


[redigera] Välkommen till Mötesplatsen

Mötesplatsen är det allmänna diskussionsforumet om svenska Wikisource.Skriv nåt här nedanför, om inte annat så för att visa att du hittat hit!

Skriv ett nytt meddelande under en ny rubrik

[redigera] Gamla diskussioner

Diskussioner från Mötesplatsen på flerspråkiga Wikisource och äldre diskussioner härifrån finns arkiverade i Arkivet.

[redigera] Diskussioner

[redigera] Om wikisource

Utan att börja med att säga mera vill jag bara peka på hur min idealbild av hur wikisource bör användas: [1] Kommentarer? // Wellparp 19 maj 2007 kl. 16.01 (CEST)

Det är ett sätt som redan finns på Runeberg för skandinavisk del. Där finns scannade uppslagsverk på svenska, danska, norska, isländska och finska. Den svenska Nordisk familjebok kopieras ju flitigt till svenska wikipedia och så "moderniseras" WP-artiklarna. Jag upplever det som en upprepning eller rent av en kopiering av runeberg, vilket väl inte är något ideal precis. Snarare bör väl wikisource ha källor som inte finns lätt tillgängliga på nätet för övrigt. Jag skulle uppskatta om källtexter som inte finns någon annanstans finns här. T.ex enskilda författares samlade verk och utgivning. Eller varför inte barnlitteratur eller skolböcker, som då inte scannas likt runeberg utan presenteras som råtexter. Och som då inte redan finns på nätet någon annastans. Har Gutenberg, Runeberg, Kalliope eller annan site redan lyft fram källorna så behöver det ju inte ske en gång till. Och sådant som läggs in här (t.ex Båtseglarordboken) behöver på motsvarande vis inte läggas in på andra siter, om de finns här. För moderna texter utan upphovsskydd, som lagtexterna, borde det i princip räcka med en hänvisning till den offentliga rixlex-sidan. Wikisource bör alltså tillföra något som inte redan tillförts av annan. För en del politiska texter, som t.ex. Kommunistiska manifestet, så har saken här fallerat på att texterna är upphovsrättsligt skyddade och de fria texterna är svåra att uppbringa eller möter politiskt mostånd. Jag skulle själv inte ha något emot att t.ex knappa in Adolf Hitlers förkrigiska politiska tal. Men dels dog Hitler inte förrän 1945 och det är 8 år kvar tills 70-årsgränsen passerats. För hans tyska tal. De svenska översättningarna är ju ännu längre skyddstid kvar för. Man kan ju fråga sig vem som vill skydda hans tal, på samma vis som man kan för Lenins alla skrifter där översättningar gjordes i sovjetiska Moskva. Copyrighten finns ju för rätten att tjäna pengar på texterna för förlag eller efterlevande. Men finns sådana intressen för grabbar som Hitler och Lenin? Kommunistiska manifestet har ju "moderniserats" och reviderats och dagens kommunistiska politiker vill självklart ge spridning åt de senaste varianterna. Men är de intressanta som "källor" = source? Ja, men de finns ju i så fall på partiernas hemsidor. Så idealet är väl äldre svenska texter, som inte publicerats annorstädes på nätet utan tillför något nytt. Ett problem som skulle kunna lösas med hjälp av wikisource är väl det faktum, att många yngre människor inte läser frakturtext bekymmersfritt. Likaså finns det många intressanta handskrifter som skulle kunna transskriberas till modern text. Att göra finns, men det gäller att göra rätt saker. Ett grannlaga jobb att välja alltså. Agneta 21 maj 2007 kl. 04.39 (CEST)
Tack för ett långt inlägg! Jag kan hålla med till viss del när det gäller att inte kopiera arbete som redan görs på andra håll. Det jag främst är ute efter är inte innehållet i sig utan sättet att arbeta. Runeberg inkluderar de inskannade sidorna ur verket och det tycker jag är viktigt för trovärdigheten. Det är på många sätt problematiskt att publicera en källtext utan att publicera de skannade faksimilen. Hur skall någon annan än den som skrivit in texten kunna vara säker på att den inte skiljer sig från orginalet? Dessutom underlättar det en korrekturläsningsprocess om faksimilen finns. Den som skannat behöver inte själv göra korrekturläsningen. // Wellparp 22 maj 2007 kl. 20.57 (CEST)
Jag förstod, förstår fortfarande, inte riktigt vad du menar med hur wikisource bör användas. För din hänvisning motsvaras ju på svenska av NF (och flera andra encyklopedier på flera språk) på t. ex projekt runeberg. Och visst skärper det upp kvaliteten, med faksimiler. Tekniken 'wiki' är ju väl lämpad för t.ex böcker som inte tål scanning och fotografering. Men vad det gäller användarråd till läsare respektive skribenter, så är det ju så att alla har lite olika intressen, lagar och regler sätter gränser för den senare gruppen. Den förstnämnda gruppen användare är ju många kategorier människor och kanske ska vi enas om att intressena = efterfrågan är lika omfattande. Skribenterna bör väl närmast ha i åtanke att "källorna" här faktiskt kan användas hur som helst; både som skribenten avsett och på annat vis. Jag lutar åt att man här får nöja sig med att publicera just avskrifter av "ett och annat" som någon själv uppskattar och vill besvära sig med att lägga ut. Att det är en enskilds version får man väl varna för : ). Min Odae Sveticae är ju en sen version jämfört med originalet. Men vem äger en äldre och är samtidigt villig att skriva in den här? För min personliga del så har ju lusten att göra något så här nära Svenska Wikipedia, minskat radikalt. Wiki-tekniken i sig är så att säga en sak, som är användbar. Det gäller ju överallt och i alla sammanhang. Men det är ju inte utan att sammanhangen och sambanden ibland skvätter över på varandra, även om det finns en löslig gränssättning. Självregleringen, som jag anser är ett krav, saknas i hög grad där och frågan är vilken nyttan är med att blanda seriöst och oseriöst. Men det löser sig säkert av sig självt efter hand bara man har klart för sig att man skriver texter för användare/läsare. Agneta 23 maj 2007 kl. 22.20 (CEST)
Mer om likheten mellan Wellparps länk till en:The New Student's Reference Work och Projekt Runeberg har jag skrivit i det här utskicket till Projekt Runebergs mailinglista. Det är alltså jag som skapat båda, så likheten är ingen tillfällighet. Bakgrunden finns här. --LA2 13 januari 2008 kl. 16.27 (CET)

[redigera] Korrekturläsning

Nu finns möjlighet att ladda upp inskannade sidor för korrekturläsning på ett sätt som liknar Projekt runeberg. Jag började skriva på Wikisource:Korrekturläsning men hinner inte göra färdigt det ikväll. /EnDumEn 14 juni 2007 kl. 23.03 (CEST)

Det är antagligen jätteenkelt och ett smidigt vis att spara bilderna på Commons. Jag skulle vilja att den som lägger upp bilderna där, också länkar det direkt till wikisource för att bilden ska vara helt tillgänglig ungefär som en vanlig bildruta. Så från början så är src-länken röd och sidan innehåller enbart bilden som ska korrekturläsas. Agneta 16 juni 2007 kl. 13.40 (CEST)

[redigera] Svea Rikes Lag, upphovsrätt?

Någon som vet hur det ligger till med våra lagar och lagboken när det gäller upphovsrätten? / 81.226.131.216 16 juli 2007 kl. 12.51 (CEST)

All offentlig=samhällelig publikation av texter är offentlig i Sverige. Alla riksdagsbeslut och alla dess underlag är offentliga. Enda undantaget är offentliga beslut som rör enskild individ. Du kan alltså inte gå in på Skattemyndigheten eller Försäkringskassan och få tillgång till privat information hur som helst. Läkarintyg till FK är sekretessbelagda t.ex.. Däremot är protokollen om FK:s beslut i Socialförsäkringsnämnden offentliga. Men om du begär ut sådana protokoll så avidentifieras protokollen. Svenska lagar är offentliga och måste så vara eftersom medborgarna faktiskt är skyldiga att kunna varenda en av dem. Det gäller inte enbart lagar stiftade av riksdagen utan också rekommendationer, råd och anvisningar från olika myndigheter. Även på kommunal nivå, som t.ex. ordningsstadga, detalplaner för byggnation m.m. Landsting(skommunerna) fattar beslut om t.ex. skatteuttag, patientavgifter och fördelningsprogram efter Socialstyrelsens Råd och anvisningar. Råden är rekommendationer. Anvisningarna är lika bindande som lag. Så i princip är all offentlig text och dess underlag offentlig och har inget upphovsrättsligt skydd. Vad det gäller underlag, så gjorde en riksdagsledamot som så att hon lämnade in Scientologerna "bibel" till riksdagen för att visa på vilket stöd hon hade för sin riksdagsmotion. Scientologerna, som tjänar pengar på sin "bibel" vände sig starkt emot denna publicering och drev en upphovsrättslig tvistefråga där de avgick med segern. Tyvärr enligt många och lädjande för andra. Jag har för mig att Copyrighten var utverkad i USA och gäller internationellt. Men jag tror också att internationell Copyright inte gäller mer än de 70 år efter författarens död. Svensk lagtext berör i alla fall inte. Den får du publicera närhelst du önskar och var du vill. Däremot är de senaste översättningarna av Bibeln och Psalmboken förenda med upphovsrättligt skydd för både helheten (Verbum) och delarna (de enskilda författarna och översättarna). Men varför lägga ut lagtexter i helhet här, som redan finns publicerade offentligt på Rixlex? Mer intressant är kanske att lägga enskilda paragrafer i anslutning till artiklar på WP? Det dräller ju av lagtexter på alla områden. Bygglagen, Hälso och sjukvårdslagen, LSS, Arbetsmiljölagen, Semesterlagen etc. Är det kanske inte bäst att låta de svenska myndigheterna fortsätta hålla med den servicen?

Agneta 20 juli 2007 kl. 20.29 (CEST)

Det Agneta skriver är fel, hon blandar ihop två begrepp. Offentlig information (offentlighetsprincipen) innebär inte avsaknad av upphovsrätt. Däremot är lagtexter (och förordningar och beslut) undantagna från upphovsrätt, så de får spridas fritt. --LA2 13 januari 2008 kl. 16.16 (CET)
LA2 har rätt, men det offentliga material som inte är belastat av upphovsrätt omfattar mer än lagtexter, förordningar, föreskrifter och olika beslut. Upphovsrättslagen kap 2 behandlar inskränkningar i upphovsrätten, i dess § 26 står:

"Offentliga debatter, allmänna handlingar m.m.

26 § Var och en får återge vad som muntligen eller skriftligen anförs 1. inför myndigheter, 2. i statliga eller kommunala representationer, 3. vid offentliga debatter om allmänna angelägenheter eller 4. vid offentliga utfrågningar om sådana angelägenheter.

Första stycket 1 och 2 gäller dock inte uppgifter för vilka sekretess gäller enligt 8 kap. 27 § sekretesslagen (1980:100).

Vid tillämpning av första stycket gäller 1. att skrifter vilka åberopas som bevis, utlåtanden och liknande får återges endast i samband med en redogörelse för det mål eller ärende i vilket de förekommit och endast i den omfattning som motiveras av ändamålet med redogörelsen, 2. att en upphovsman har ensamrätt att ge ut samlingar av sina anföranden och 3. att det som anförs vid sådana utfrågningar som avses i första stycket 4 inte får återges i ljudradio eller television med stöd av den bestämmelsen. Lag (2000:92).

26 a § Var och en får återge verk, vilka ingår i de handlingar som avses i 9 § första stycket och är av de slag som anges i 9 § andra stycket 2-4. Detta gäller dock inte ett sådant verk som avses i 9 § tredje stycket. Upphovsmannen har rätt till ersättning, utom när återgivningen sker i samband med 1. en myndighets verksamhet eller 2. en redogörelse för ett mål eller ärende i vilket verket förekommit och verket återges endast i den omfattning som motiveras av ändamålet med redogörelsen.

Var och en får återge handlingar som är upprättade hos svenska myndigheter men inte är sådana som avses i 9 § första stycket.

Andra stycket gäller inte beträffande 1. kartor, 2. tekniska förebilder, 3. datorprogram, 4. verk som skapats för undervisning, 5. verk som är resultatet av vetenskaplig forskning, 6. alster av bildkonst, 7. musikaliska verk, 8. diktverk eller 9. verk av vilka exemplar genom en myndighets försorg tillhandahålls allmänheten i samband med affärsverksamhet. Lag (2000:92).

26 b § Allmänna handlingar skall oavsett upphovsrätten tillhandahållas enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen.

Upphovsrätten hindrar inte att ett verk används i rättsvårdens eller den allmänna säkerhetens intresse. Lag (1997:790). "

Det som Agneta tänker på när det gäller privat information är sekretessskyddet, då får man alltså inte ens ut handlingen, den omfattas inte av offentlighetsprincipen. Att man får ut en handling betyder däremot inte automatiskt att den inte har upphovsrättsskydd. Att försöka få innehållet i Scientologernas böcker genom att lämna in dem som bilagor i ett myndigehtsärende är alltså lönlöst, de omfattas fortfarande av upphovsrätt. Däremot har alla då rätt att läsa den bilagan, vilket var orsaken till att Scientologerna enligt uppgift placerade några personer dygnet runt på någon myndighets reception, för att ständigt kunna begära ut den bok som lämnats in och därmed hindra andra från att läsa den.--213.114.210.23 15 januari 2008 kl. 19.50 (CET)

Det var i riksdagen en ledamot lämnade i scientologernas "bibel" som bilaga, och därmed gjorde texten offentlig och tillgänglig för alla. Så skulle ju kunna göras med varenda nyutgiven bok, vilket domstolen då insåg inte var ett rimligt upphovsrättsligt skydd för ens nu levande författare, kompositörer eller uppfinnnare. Andra intressanta fall är vilka som kan/ska få tillgång till "allmänna handlingar". Endast första sidan av våra deklarationer är offentlig handling inte de enskilda delarna. Det är 1:asidan som är underlag för Taxerlingskalenderna. Endast rättspsykiatriska bedömningen i fråga om "sjuk eller ej sjuk" är offentlig i samband med den offentliga juridiska domen. Vanligen inte den enskildes diagnos eller de detaljer som ligger till grund för diagnosen inte offentlig. Eller media avstår från att publicera diagnosen av pressetiska skäl. I Gillberg-fallet på BUP i Göteborg, toppred en forskare i samhällsvetenskap ihop med en legitimerad läkare offentlighetsprincipen och krävde tillgång till sekretessbelagda medicinska journalhandlingar. De bägge som krävt access till dokumentationen "vann" juridiskt. Domstolen sa att handlingarna var offentliga och skulle lämnas ut av myndigheten Universitetet, vars anställda tjänstemän BUP-forskarna var. De sistnämnda hade av andra myndigheter ålagts ordinär medicinskt tystnadsplikt+sekretess för att få utföra forskningen ifråga. Inför detta mom.22 valde forskarna att helt sonika strimla allt det sekretessbelagda (25-30 års forskningsunderlag) offentliga materialet, som av rätten behandlades som "allmänna handlingar". De som krävt ut materialet hade, om strimling ej skett, sen under resten av sina liv kunnat skriva under upphovsrättsligt skydd, bok efter bok efter bok om vart och ett av de enskilda fallen/barnen/familjerna. Utan några krav på att uppfylla forskningsetiska krav. Vad det gäller offentlighetsprincipen för offentliga institutioner, som myndigheter, så är ju t.ex. alla protokoll effentliga och ska kungöras och knappast enskild egendom för att de återges av andra. Men här finns det väl tillräckligt att göra utan att src-intresserade behöver röra sig i dessa gränsland?
Jag menar: Visst är alla lagar offentliga och publiceras (på nätet). Men det intressanta för allmänheten hade kanske varit att få läsa prejudicerande domar fritt? Det är dock inte helt lätt att hitta sådana på nätet. Ungefär som att visst är Lantmäteriet en offentlig verksamhet, men det är inte på något vis gratis att få del av det offentligt beslutade. Folkbokföringen hos Skatteverket är ett samelsurium av "offentligt" och sådant som myndigheten sekretessbelägger intill dess någon är beredd att betala för att få ut det offentliga. Så det kan ligga en hel del pengar i att offentliga myndigheter "skyddar" information, som de sen faktiskt säljer.

[redigera] Wikimedia Sverige

Det pågår försök att starta en Sverigebaserad förening, som ska fungera som lokalavdelning till Wikimedia Foundation. Se w:sv:Wikipedia:Wikimedia Sverige, inklusive undersidor och länkar till annat håll. // habj 26 juli 2007 kl. 15.33 (CEST)

[redigera] Årets bild 2007

Kära Wikimedianer,

Wikimedia Commons är glada att kunna meddela att Årets bild 2007 tävlingen snart går av stapeln. Alla användare som är registrerade hos något Wikimedia projekt och har mer än 200 redigeringar inbjuds att rösta.

Tävlingen står mellan de 514 bilder som utsågs till Utvalda Bilder på Wikimedia Commons mellan 1:a januari 2007 och 31:a december 2007. Det finns flera hundra vackra bilder av hög kvalité och din hjälp behövs för att utse den bästa!

Omröstningen kommer att använda sig av speciell valmjukvara på toolservern. Användare kan begära ett röstkort på http://commons.wikimedia.org/wiki/Commons:Årets_bild/2007/Omröstning. Du måste ha e-post aktiverat på det användarkonto från vilket du röstar. Du får enbart rösta en gång även om du har flera konton med tillräckligt många redigeringar. Listan över vilka som har röstat kommer att vara allmänt tillgänglig men rösterna kommer inte att vara allmänt tillgängliga.

Omröstningen består av två omgångar. I den första omgången får du rösta på hur många bilder du vill, oavsett kategori. I finalen återstår 28 bilder och du får enbart rösta på en av dem.


Många tack, Wikimedia Årets bild kommittén http://commons.wikimedia.org/wiki/Commons:Årets_bild/2007

Glömde påpeka att tävlingen börjar den 10 januari samt att det är Koordinerad universell tid som gäller.
Om grammatikfel, särskrivningar, sammskrivningar, stavfel, formfel, räknefel eller bara allmän språkmisshandel i ovanstående meddelande fick dina ögon att tåras så kan du undvika att behöva genomlida det igen genom att titta igenom Commons:Picture of the Year/2007/Translations/sv innan jag hinner slå till igen. =) /Lokal_Profil 9 januari 2008 kl. 01.10 (CET)


Tävlingen för att utse Årets bild 2007 på Wikimedia Commons är nu öppen!

Besök föjande sida för att se om du har rösträtt samt för att begära ett röstkort: http://commons.wikimedia.org/wiki/Commons:Årets_bild/2007/Omröstning

Bilderna är uppdelade i kategorier men du kan rösta på så många bilder du vill i hur så många katergorier du vill. (Kategorierna är bara till för att du inte ska behöva se hundratals bilder på en gång.) De 28 bilder som får flest röster går til final.

Innan du röstar kan du titta på alla bilderna på http://commons.wikimedia.org/wiki/Commons:Årets_bild/2007/Gallerier . Omröstningen pågår 10-17 januari så se till att din röst blir hörd!

Många tack, Wikimedia Årets bild-kommittén http://commons.wikimedia.org/wiki/Commons:Årets_bild/2007

[redigera] Offentligt material?

Jag har noterat en mängd svenska författningar på Wikisource. De är givetvis fullt lagliga att publicera, men jag frågar mig vilket syfte de fyller. Det finns mängder med författningar, och ännu fler dokument som är allmänna handlingar och möjliga att publicera. Ska verkligen Wikisource vara en slags extra databas för den typen av material? Även när materialet är lättillgängligt och sökbart på offentliga databaser? Jag tycker inte det, jag tycker att svenska författningar som finns tillgängliga i Svensk Författningsssamling bör raderas. Det minimerar också risken för att folk hänvisas till en gammal version av en lagtext, i tron att den är nu gällande.--Godfellow 13 januari 2008 kl. 13.41 (CET)

Är inte det här som att säga att Wikipedia inte behövs eftersom nationalencyklopedin finns? MiCkE 13 januari 2008 kl. 15.38 (CET)
NE är inte ett jämförbart exempel, eftersom den är upphovsrättsligt ofri. Lagtexterna är både fria från upphovsrätt och elektroniskt tillgängliga. Ett mer jämförbart exempel är dupliceringen av text från Projekt Runeberg, t.ex. Bibeln 1917 och Röda rummet (eller från Project Gutenberg till engelska Wikisource). Som grundare av Projekt Runeberg ser jag ingen skada i dupliceringen, tvärt om. Med tiden kommer själva kopierandet att bli jobbigt nog, så att man väljer när man vill göra det och hushållar med dubbelarbetet. Och kanske är det en sådan ekonomisering som Godfellow efterlyser. I fallet med Bibeln så blev det tydligen lättare att länka från Wikipedia till rätt bibelställe, genom att använda rätt mall, än att länka till texten hos Projekt Runeberg. Finns det någon sådan fördel med att ha lagtexterna i Wikisource? --LA2 13 januari 2008 kl. 16.09 (CET)
LA2 har rätt, det är stor skillnad på NE och offentliga handlingar. Dels handlar det här mycket om nyttan med att lägga in offentligt material som både är lätt tillgängligt och sökbart på nätet. Utrymmet är säkert inte ett problem, men folk kanske borde uppmuntras att lägga in material som tillför projekten något istället för att bara lagra för lagrandet skull så att säga? Dels finns det ett problem just med gällande författningar, då tanken med att hänvisa till dem i allmänhet handlar om att folk ska kunna se vad som är gällande rätt. Och eftersom wikisource knappast kan bli en rättsdatabas (om inte oandligt mycke temr tid, pengar,specialistkompetens och personer tillkommer) är det inte en bra källa eller externlän, informationen är inte säker. Man blir helt enkelt tvunget att ändå hänvisa till lagrummet.se , Notisum.se eller SFS på riksdagens hemsida.
Frågan är då varför man ens bör ha material på wikisource. De tillför inget till projekten och de kan ge missvisande information.--213.114.210.23 13 januari 2008 kl. 16.36 (CET)

[redigera] Digital Text Community

Den som är intresserad av metodutveckling för digitaliseringsprojekt även utanför Wikisource kan gå med på den nyinrättade mailinglistan Digital Text Community (DTC), som drivs av veteranen Jon Noring. På den här engelskspråkiga listan kan man umgås med folk från Project Gutenberg, Projekt Runeberg och hundratals andra digitaliseringsprojekt. Det är ett viktigt komplement till wikisource-l. --LA2 13 januari 2008 kl. 16.46 (CET)

[redigera] Aktivera import från Wikipedia

Enligt diskussionen på Wikipedias bybrunn verkar det vara en bra idé att aktivera sidimport (med historik) från Wikipedia. Tycker användarna här på Wikisource att det är en bra idé? /EnDumEn 17 januari 2008 kl. 18.17 (CET)

Jag kan inte se några större fördelar med sidimport (i förhållande till klipp och klistra-flyttar):
  1. Då Wikisource är till för redan publicerade texter spelar det mindre roll vem som lagt in den på Wikipedia.
  2. Sidlayouten mellan projekten skiljer sig så mycket att sidan ändå måste formateras om från grunden.
  3. Då, om jag förstått saken rätt, endast administratörer här kan använda sig av funktionen innebär detta snarare en byråkratisering än en förbättring.
Men i enstaka fall kan kanske funktionen ha sin användning./Thurs 18 januari 2008 kl. 19.51 (CET)

[redigera] Sökning även i Författarnamnrymden

Jag tycker det vore bra om sökning på Wikisource som standard också sökte i Författarnamnrymden. När man nu använder sökrutan får man bara sökresultat bland texterna i huvudnamnrymden. Men det går att ändra så att sökresultat även från andra namnrymder hittas. I författarnmanrymden finns information som är intressant att hitta sökningar. Vad tycker ni andra? Om det är en bra idé, så kan jag be utvecklarna att ändra det. /EnDumEn 17 januari 2008 kl. 18.17 (CET)

Det är väl inte otroligt att folk söker på författaren för att få fram texter av denna, så det är säkert en bra idé./Thurs 18 januari 2008 kl. 19.54 (CET)


[redigera] Årets bild 2007 - finalen

Kära Wikimedianer,

Finalomröstningen för att utse Årets bild 2007 på Wikimedia Commons är nu öppen!

De 28 bilder som fick flest röster i första omgången har gått vidare. I finalen har du enbart en röst med vilken du kan hjälpa till att välja årets absolut bästa bild. Finalisterna hittar du på: http://commons.wikimedia.org/wiki/Commons:Picture_of_the_Year/2007/Finalists

Om du har rösträtt can du rösta i finalen även om du inte röstade i den första omgången. Besök föjande sida för att se om du har rösträtt samt för att begära ett röstkort: http://commons.wikimedia.org/wiki/Commons:Årets_bild/2007/Omröstning

Finalen pågår bara i 5 dagar så se till att du hinner rösta i tid!

Många tack, Wikimedia Årets bild-kommittén http://commons.wikimedia.org/wiki/Commons:Årets_bild/2007

[redigera] Robotflagga för Användare:Dator

Användare:White Cat frågade mig om han kunde få bot-flagga för sin robot Användare:Dator. Jag svarade med min egen åsikt på Användardiskussion:EnDumEn#Bot flag request for Användare:Dator. Titta gärna på svaret och säg till om ni inte håller med. /EnDumEn 16 mars 2008 kl. 22.29 (CET)

Jag tycker att det var ett bra svar/Thurs 18 mars 2008 kl. 00.52 (CET)

[redigera] Sånger af Nanny

Hela sånghäftet länkas på Kategori:Psalmer wikipedia där samma innehållsförteckning som här på wikisource finns. Några av texterna där om de enskilda sångerna bör väl kunna ligga i brödtexten här?

Eftersom artiklarna på Wikipedia i de flesta fall är så pass korta så kan de mycket väl flyttas över hit. Undantaget är väl de sånger som finns med i flera sångböcker, främst w:Ett litet fattigt barn jag är och w:Det är högtid igen, dessa texter blir nog lite väl långa som kommentar så att det kanske är bäst att de stannar kvar på Wikipedia./Thurs 20 mars 2008 kl. 01.03 (CET)
Jag tänkte också på att hela innehållsförteckningen finns på både WP och på src. I flera fall finns externa länkar till texterna/melodin och sen kan läsarna valsa vidare till src, där hela innehållet finns och källhänvisningarna lika gärna kan finnas. Jag petade lite i den korta sången Så härligt ljusen tindra. Du kan väl titta och fundera vidare. Lite kul tycker jag häftet är eftersom texterna långt in på 1900-talet påstods vara av "Okänd".
Jag tycker det ser bra ut. Jag tolkar ditt inlägg som att du villl ta bort de mindre artiklarna från wikipedia men är inte riktigt klar över om du tycker att innehållsförteckningen skall vara kvar där. Antingen kan man ta bort den och endast länka till de artiklarna som blir kvar under "Se även" och en länk till Sånger af Nanny här under externa länkar eller så kan man ha kvar innehållsförteckningen men avlänkar de enskilda sångerna med en pil till wikisource där det nu står "text" (något svårare eftersom dessa ligger i mallar men dessa kan "substas" in och sedan ändras)./MVH Thurs 23 mars 2008 kl. 13.03 (CET)
Eg. tycker jag att det är lagom om det finns en författapresenttion på WP och att "Sånger af Nanny" pekar direkt till wikisource' innehållsförteckning och så vidare till texterna här, inkl. brödtexterna. Och att vi här kan ha externa länkar för variationerna som finns. De längre wp-artiklarna du beskriver ovan innehåller ju verkligen mer "artikel"-text än "src"-text, men kanske kan du då länka härifrån till WP? Jag kan föreställa mig flera sådana långa artiklar, t.ex. Bobergs O, store Gud, som sjungits av och in av så många, använts i filmer m.m. att de har "verkshöjd" för en encyklopedi. Men Nannys sånger har knappast den digniteten, annat än i fallen du nämner, så att häftet ska ha dubbla innehållsförteckningar och artiklar och källtexter.
Jag kan hålla med om att det är tveksamt om "Sånger af Nanny" egentligen är notabel nog för en egen artikel på Wikipedia. Ett problem är dock att artikeln hänvisas till från andra sidor t ex några av psalmprojektets mallar och att ta bort den kommer att leda till en viss "länkröta". Möjligen kan det lösas med omdirigering och infogning i författarartikeln. Länka till härifrån till de kvarvarande artiklarna på Wikipedia är inget problem och det ska vi naturligtvis också göra./MVH Thurs 25 mars 2008 kl. 22.21 (CET)
Ja, jag såg bara hur färdigt häftet är här på src, medan det på WP har en i huvudsak röd radda sångtitlar utan artiklar. Så det kanske inte är "de kvarvarande" utan "de enda"och då också av karaktären brödtext till src. Risken för länkröta kan jag inte bedöma, men Sånger af Nanny är kanske lagom omfattande för att pröva om det behövs "dubbelt upp" på så sätt som det nu är. Src och Wp är ju ändå så nära.
Jo visst, men det är trots allt olika projekt som måste fungera internt också. Vi kan inte heller bestämma över hur wikipedia ska se ut här utan det måste tas upp på någon lämplig plats där också.--Thurs 1 april 2008 kl. 00.00 (CEST)
Ja, det är det jag menar när jag skriver att jag inte kan bedöma det där med "länkröta" och sånt. Ur mitt perspektiv är det onödigt många ställen att leta information (för läsarna) på i en "smal" fråga, som Sånger av Nanny.
Man kan ju tänka sig källorna här in extenso med brödtexten och artiklar på WP om de större sångerna. Ja, WP får själva bedöma sitt behov av hela innehållsförteckningen (som ju finns här). Vi får se vad de gör. Vet inte om de uppmärksammat saken ens.
Det har de nog inte tills nu. Jag har skrivit två små blänkare dels på w:diskussion:Sånger af Nanny 1872#Diskussion på Wikisource dels på w:wikipediadiskussion:Projekt Psalmer#Diskussion på Wikisource om Sånger af Nanny 1872 om någon vill lämna sina synpunkter. Du får gärna titta på dem och säga till om jag inte sammanfattat diskussionen på rätt sätt/MVH Thurs 2 april 2008 kl. 00.26 (CEST)
Deindenterar

Då inga reaktioner inkom på wikipedia har jag nu genomfört flytten och w:Sånger af Nanny 1872 är nu infogad i w:Christina Charlotta Lindholm#Sånger af Nanny, så också de flesta av sångerna som hade egna artiklar, förutom nedanstående längre artiklar:

* w:Så härligt ljusen tindra [Edit:Upptäckte att denna var föreslagen för infogning ovanThurs 6 maj 2008 kl. 00.17 (CEST)]

/Thurs 5 maj 2008 kl. 22.37 (CEST)

Tjusigt hanterat!

[redigera] Wikisource-översättningar

Jag har skapat en kategori Kategori:Wikisource-översättningar för de texter som är översatta och inlagda av användare här under GNU FDL Licens, som t ex Kapten Kaos Jerome-översättningar och Andreas Holmbergs psalmöversättningar. I Andreas Holmbergs texter har dess upphovsrättsliga status länge varit ifrågasatt (se Wikisource:Förteckning över verks upphovsrättliga status med diskussion) och jag tror att detta är det bästa sättet att kunna behålla dem. Eftersom informationen om de olika sidorna ofta är bristfällig är jag tacksam för förslag och att andra användare tittar igenom kategorin och ser om det är någon text som hamnat fel./Thurs 2 maj 2008 kl. 18.45 (CEST)

[redigera] Ljudböcker?

LA2 tog upp en diskussion om ljudböcker för snart två år sedan (Wikisource som ljudbok). Någon som vet om det har lagts upp något? //FredrikLähnn 26 juni 2008 kl. 11.52 (CEST)

Nej, det har det inte.--Thurs 26 juni 2008 kl. 21.58 (CEST)
Personliga verktyg