Om gubben Noak och hans fru
||: Gubben Noak, gubben Noak, var en hedersman: :||
när han gick ur arken,
plantera han på marken
||: mycket vin, ja :|| detta gjorde han.
||: Noak rodde, Noak rodde ur sin gamla ark, :||
köpte sig buteljer
sådana man säljer
||: för att dricka :|| på vår nya park.
||: Han väl visste, han väl visste att en mänska var :||
torstig av naturen
som de andra djuren —
||: därför han ock :|| vin planterat har.
||: Gumman Noak, gumman Noak var en hedersfru: :||
hon gav man sin dricka.
Fick jag sådan flicka,
||: gifte jag mig :|| just på stunden nu.
||: Aldrig sa hon, aldrig sa hon: "Kära far, nånå, :||
sätt ifrån dig kruset!"
Nej det ena ruset
||: på det andra :|| lät hon gubben få.
||: Gubben Noak, gubben Noak brukte egna hår, :||
pipskägg, haka trinder,
rosenröda kinder,
||: drack i botten. :|| Hurra och gutår!
||: Då var lustigt, då var lustigt på vår gröna jord: :||
man fick väl till bästa —
ingen torstig nästa,
||: satt och blängde :|| vid ett dukat bord.
||: Inga skålar, inga skålar gjorde då besvär — :||
då var ej den läran:
"Jag skall ha den äran!"
||: Nej, i botten :||: drack man ur... så här.
