Sång nr 549 i Svenska Missionsförbundet sångbok 1920 och nr 183 i Svensk söndagsskolsångbok 1929 under rubriken Missionssånger.
1.
Lyft den högt, den vita fanan,
Med det röda korset på!
I det tecknet än vi skola
Fram till nya segrar gå.
Härlig, segerrik hon vajar
Över mörker, synd och grav,
Och från svunna sekler ljuder
Skönt dess lov kring land och hav.
2.
Lyft den högt, den helga fanan,
Under ropet: Se, Guds lamm!
Tusen, tusen arma själar
Dö i mörker, synd och skam.
Nådens sol behöver skina,
Kristi kärlek bliva känd;
Lyft den högt, den helga fanan,
Uti kyrka, hus och gränd!
3.
Lyft den högt, den helga fanan,
Högt mot otrons larm och skri!
De på egen visdom bygga,
Men på Herren trösta vi.
De i synd och mörker famla
Utan Gud och utan hopp,
Vi till Herren Gud i höjden
Lyfta våra ögon opp.
4.
Lyft den högt. den helga fanan,
Högt i livets friska vår,
Men ock högt, när solen sjunker,
Och för dörren natten står!
Över dödens tysta läger
Låt den vaja blodbestänkt,
Vittnande om denna kärlek,
Som sitt liv till offer skänkt!
5.
Lyften högt, den helga fanan,
I, Guds sändebud, med makt
Att dess äras dag må framgå
Skön och klar, från trakt till trakt!
Högre, högre må den stiga
Över jordens mörka dal,
Tills vi samlas där i ljuset,
Uti Lammets bröllopssal!
