Min blodige konung på korsträdets stam

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Min blodige konung på korsträdets stam
av Fredrika Eleonora Falck
På Wikipedia finns en artikel om Min blodige konung på korsträdets stam.


Herde-Rösten 1892 lyder:
1
Min blodige konung på korsträdets stam
Föraktade Herre, oskyldiga Lam
Din klädnad är blodig, du ängslas, du ber
Du ligger på marken med ansigtet ner!
2
Du gråter, du qvider, du tigger om nåd
Du händerna vrider men vet ingen råd:
I tretti' års träldom du lider all nöd;
Och se'n du oss frälsar igenom din död.
3
För mig blef du sårad, för mig blef du träl;
Du smakade döden att rädda min själ;
Du hänger föraktad men tänker på mig,
Du beder för andra, men glömmer bort dig.
4
Din helga lekamen mitt påska-lam var;
Den bittraste galla för vällust du tar;
Att göra mig salig, du lider all nöd;
Att skänka mig lifvet, så hänger du död.
5
Så blef då fullkomnadt Guds eviga råd,
Så lades grundvalen till styrka och nåd
Uppståndelsen följde och allt blef beställt,
Vår Skapare frälsar och slägtet blir sällt.
6
Så salligt som det uti skapelsen var,
Och än mera lyckligt, ty Medlaren har
En evig Rättfärdighet för oss tillreds.
Kom fattige syndare, gif er tillfreds.
7
Hvad är då att vara försonad med Gud?
Det är, att han tystat förbannelsens ljud.
Vad är då att vara upprättad igen?
Det är att ha rättighet vara Guds vän.
8
Förtro dig fördenskull, så usel du är,
Med hela din börda och allt ditt besvär
I Frälsarens händer, han vill och han kan
För hela din salighet vara din man!
Psalmtexten i (SMF 1920 nr 121):
1
Min blodige konung på korsträdets stam
Föraktade Herre, oskyldiga Lamm
Din klädnad är blodig, du ängslas, du ber
Du ligger på marken med anletet ner!
2
Du gråter, du kvider, du beder om nåd
Men offrar och böjer dig under Guds råd:
Att frälsa oss alla från synder och nöd
Du gärna av kärlek för världen blir död.
3
För mig blev du sårad, för mig blev du träl;
Du smakade döden att rädda min själ;
Du hänger förgäten men tänker på mig,
Du beder för andra men glömmer bort dig.
4
Din helga lekamen mitt påskalamm var;
Den bittraste galla för glädjen du tar;
Att göra mig salig du lider all nöd;
Att skänka mig livet för mig de blev död.
5
Vad är då att vara försonad med Gud?
Det är, att han tystat förbannelsens ljud.
Vad är då att vara upprättad igen?
Det är att i tron hava blivit Guds vän.
6
Förtro dig fördenskull, så usel du är,
Med hela din börda och allt ditt besvär
I Frälsarens händer, han vill och han kan
För hela din salighet vara din man!