Visor, romanser och ballader/Rågadt mått
| ← Den glömda |
|
Jag sjunger som jag tycker → |
Rågadt mått.
När glädjebägarn af kristall
Dig räckes skimmerpräktig
Och känslan blir af ädelt svall
Dig öfvermäktig,
Då pärlar fram dess öfverflöd
I dikt och ton, som hjärtat bjöd,
Dess utbrott du behöfver,
När bägarn flödar öfver.
När sorgekalk i rågadt mått
Dig skänkts af stumma strider
Och stjärnans ljus får skåda blott
Hur tungt du lider,
Då brister fram så mörk, så öm
En stilla sång på tåreström,
Som sorgen sakta söfver,
När kalken flödar öfver.