Sida:Biblia Fjellstedt I (1890) 104.jpg

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
94 Pharos dröm. Geneis. Cap. 40, 41.

10. Det hade tre grenar; det grönskade, wäxte och blomstrade, och dess drufwor wordo mogna.

11. Och jag hade Pharaos skänkekar i min hand och tog och kryste dem i skänkekaret och fick Pharao skänkekaret i handen.

12. Joseph sade: Detta är uttydningen: Tre grenar äro tre dagar.

13. Efter tre dagar skall Pharao upphäfwa ditt hufwud och sätta dig åter till ditt embete, att du för honom skänkekaret i hans hand, såsom tillförene, då du war hans skänk.

14. Men tänk uppå mig, då dig går wäl, och gör barmhertigt med mig, att du Pharao ingifwer, att han tager mig utaf detta huset;

Josephs bön war loflig under medwetandet af sin oskuld.

15. Ty jag är hemligen bortstulen utaf de Ebreers land:* så hafwer jag ock här intet gjort, att de mig insatt hafwa. *1 Mos. 37: 28.

Joseph talar icke illa om sina bröder, ehuru illa de hade behandlat honom.

16. Då bagaren såg, att uttydningen war god, sade han till Joseph: Mig hafwer ock drömt, att jag bar tre flätade korgar på mitt hufwud;

Hofbagaren hade dröjt med berättelsen af sin dröm, emedan han hade ett ondt samwete, som i tysthet sade honom tydningen; men nu fattade han mod.

17. Och i öfwersta korgen allahanda bakad mat till Pharaos behof: och fåglarne åto af korgen på mitt hufwud.

18. Joseph swarade och sade: Detta är uttydningen: Tre korgar äro tre dagar;

19. Och efter tre dagar skall Pharao upphäfwa ditt hufwud och hänga dig i en galge; och fåglarne skola äta ditt kött på dig.

Att bära på hufwudet war i Egypten wanligt. Olika upphöjelse! Upphöjelse till embetet v. 13, upphöjelse i galgen v. 19.

20. Och det hände tredje dagen, då begick Pharao sin årsdag, och han gjorde alla sina tjenare en måltid; och upphof den öfwerste skänkens hufwud och den öfwerste bagarens ibland sina tjenare.

21. Och satte den öfwerste skänken åter till sitt skänkeembete, att han skulle få Pharao skänkekaret i handen.

22. Men de öfwerste bagaren lät han hänga, som Joseph hade uttydt honom.

23. Men den öfwerste skänken tänkte intet på Joseph, utan förgat honom.

Den öfwerste skänken tänkte icke på Joseph — wanlig otacksamhet och glömska. Nu syntes för Joseph allt hopp om befrielse wara förloradt; men Gud glömde honom icke; Han wille blott ännu widare luttra och bereda honom till sin bestämmelse. Till hög wärdighet kan menniskan bäst beredas genom ringhet, motgång och bedröfwelse. Luther säger: ”Så blef den fromme Joseph korsfäst, död och begrafwen och nederfaren till helwetet. Nu kommer Herren och räddar honom, och sätter honom till stor ära och gör honom stor.” — Herre! ödmjuka mig under din mäktiga hand, på det du må upphöja mig i sinom tid — i ditt härlighets rike!

41. Capitel.

Pharao dröm. Josephs uttydning, upphöjelse, gifte barn.

Och tu år derefter hade Pharao en dröm, såsom han hade stått wid elfwen;

2. Och sett af elfwen uppstiga sju nöt, sköna och feta; och de gingo i god bet.

3. Sedan såg han andra sju nöt uppstiga af elfwen, wanskapliga och magra; och gingo jemte de andra på stranden wid elfwen.

4. Och de sju wanskapliga och magra nöten åto upp de sju sköna och feta nöten. Då waknade Pharao.

Nötkreaturen war uti Egypten en sinnebild af jorden och af jordens fruktbarhet, och dyrkades såsom en naturgudomlighet. Att förguda himlakropparna, naturkrafterna och utmärkta menniskor, så wäl döda som lefwande, hörde till hedendomens wäsende. Af Nilfoldens öfwerswämning beror Egyptens fruktbarhet. Att Pharao i drömmen såg kreaturen uppstiga ur Nilfolden war således betydelsefullt; ty på denna flod berodde de fruktbara och ofruktbara åren.

5. Och han somnade åter, och åter drömde honom; och såg, att sju ax fulla och tjocka wäxte på en stjelk.

6. Derefter såg han sju tunna förwissnade ax uppgå.

I denna dröm wisas för Pharao samma sak under en annan bild. Tunna ax: ax torkade af östanwind. Från sydost blåser stundom uti Egypten brännande wind, som borttorkar allt som wäxer på marken.

7. Och de sju magra axen uppslukade de sju stora och fulla axen. Då waknade Pharao och såg, att det war en dröm.

8. Och då det wardt morgon, war hans ande bedröfwad; och skickade ut och lät kalla alla spåmän i Egypten och alla wisa och förtäljde dem sin