Sida:Biblia Fjellstedt I (1890) 467.jpg

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
Sichem förstördt. Domare Boken. Cap. 9. 457

Förut hade dessa män gjort mördaren till sin herrskare och gjort sig delaktige i hans mord, men nu förekastade de honom hans brottslighet, såsom om de hade warit oskyldiga. På samma sätt göra wanligtwis förr eller sednare syndens förbundsbröder, öfwerhopa hwarandra med förebråelser, ehuru hwar och en sjelf deltagit i det onda.

25. Och de män i Sichem beställde ett bakhåll öfwerst på bergen, och röfwade på wägen alla de, som foro der fram: och det wardt bådadt AbiMelech.

26. Så kom Gaal, Ebeds son, och hans bröder, och gingo in i Sichem: och de män i Sichem förläto sig uppå honom;

27. Och drogo ut på marken, och bergade sina wingårdar och trampade der, och gjorde en dans, och gingo uti deras guds hus, och åto och drucko, och bannade AbiMelech.

De sjöngo lofsång, såsom wanligt i winskörden, och wisade sin skördefröjd på det sätt, som då war wanligt bland afgudadyrkare. Det war icke i Herrans helgedom, utan i sitt afgudahus de ingingo och åto och drucko.

28. Och Gaal, Ebeds son, sade: Hwad är AbiMelech? Och hwad är Sichem, att wi honom tjena skola? Är icke han JerubBaals son, och hafwer satt sin tjenare Sebul hit öfwer Hemors folk, Sichems faders? Hwi skulle wi tjena honom?

Hwad är AbiMelech, denna obetydliga, brottsliga menniska, och hwad äro deremot wi ädle Sichemiter, af urgammal berömd härkomst, är det icke owärdigt, att wi tåla en sådan herrskare öfwer oss!

29. Gud gifwe, att detta folket wore under min hand, att jag måtte förjaga AbiMelech. Och det wardt sagdt AbiMelech: Föröka din här och drag ut;

Gaal lät säga AbiMelech detta och utfordrade honom till strid.

30. Förty Sebul, öfwersten i staden, då han hörde Gaal Ebeds sons ord, wardt han illa wred.

31. Och sände budskap till AbiMelech hemligen, och lät säga honom: Si, Gaal, Ebeds son, och hans bröder äro komne till Sichem, och göra dig staden genstörtig:

32. Så statt nu upp om natten, du och ditt folk, som när dig är, och war i bakhåll för dem i marken.

33. Och i morgonstunden, när solen uppgår, så war förtida uppe, och fall till staden: och när han och det folk, som med honom är, draga ut till dig, så gör med dem, såsom din hand finna kan.

34. AbiMelech stod upp om natten och allt folket som med honom war, och satte bakhåll inför Sichem med fyra skaror.

35. Och Gaal, Ebeds son, drog ut för stadsporten: men AbiMelech reste upp utaf bakhållet med det folk, som med honom war.

36. Då nu Gaal såg folket, sade han till Sebul: Si, det kommet en hop folk neder utaf bergshöjden. Sebul sade: Du ser skuggan af bergen, likasom det wore menniskor.

Sebul hade handlat mycket listigt med Gaal, och ingått förbund med honom, såsom om han hade warit hans wän, men emedlertid hade han gifwit AbiMelech underrättelse om allt och sagt honom hwad han borde göra. Nu will han så länge som möjligt insöfwa Gaal i säkerhet.

37. Gaal talade än en tid, och sade: Si, det kommet en hop folk neder midt utaf landet; och en här kommet på den wägen till trollare-eken.

”Trollare-eken” måste hafwa haft detta namn af widskepliga, afgudiska bruk, som der blifwit utöfwade. Ännu brukas det i hedniska länder, att de, som bedraga folket med hemliga konster, hafwa sitt tillhåll under lummiga träd.

38. Då sade Sebul till honom: Hwar är nu din mun, som sade: Ho är AbiMelech, att wi honom tjena skola? Är icke nu detta det folk, som du föraktat hafwer? Drag nu ut, och strid med honom.

39. Gaal drog ut med Sichems folk och stridde med AbiMelech.

40. Men AbiMelech jagade honom, så att han flydde för honom: och många fölle slagne allt intill stadsporten.

41. Och AbiMelech blef i Aruma: men Sebul dref Gaal och hans bröder ut, så att de icke måtte blifwa i Sichem.

42. Om morgonen gick folket ut på marken; och det wardt sagdt AbiMelech.

43. Och han tog folket, och skikte det i tre delar, och beställde håll på dem i marken. Som han nu såg att folket gick utur staden, föll han till dem, och slog dem.

44. Men AbiMelech med den hopen, som med honom war, föllo till, och trädde in till stadsporten: de andre twå hoparna föllo till alla dem, som på marken woro, och slogo dem.