Hör anderösten, den klara, djupa,
Och i hans ärende upprätt gack;
Du se’n ej spörje, om du skall stupa,
Ej heller sörje för verldens tack!
Du fylle kallet —
Och frukte icke!
Ur sjelfva fallet
Du uppåt blicke!
Så skall dig fatta en englahand
Och stilla föra dig till ditt land.