Men Gud är kärleken. — Lugnen eder,
Betryckta hjertan, och fatten hopp!
Det korn, I laden i jorden neder,
I gyllne skördar skall spira opp!
O, hvad I laden
Med sorg i grafven,
Hvad kärt I haden,
Hvad kärt I hafven,
Det är ej borta — men dock ej der,
Det är hos honom, som evigt är!