Den 6 Junii, 304:de årsdagen af den odödlige Gustaf Wasas uppstigande på thronen, aftäcktes det till den store Konungens minne på Upsala-Slotts borggård upprättade monument. Det består i en colossal bröstbild af gjutet järn, 18 Skeppd. i wigt, som hwilar på en piedestal af grön marmor och understödes af 4 järn-kanoner. Det hela hwilar på en ställning af granit.
Grefwe Löwenhjelms återkallande från Constantinopel hade den åsyftade werkan, att Porten bewiljat Swenska och Norrska fartyg fri sjöfart på Swarta Hafwet. Legations-Secreteraren Ihre, som ifrån Constantinopel hitförde en öfwerenskommelse i detta hänseende, har redan i egenskap af chargé d'affaires wid Ottomanniska hofwet dit återrest.
Frankrike.
Paris den 3 Aug. Engligt underrättelser från Algier söker Deyen att bringa allt under wapen. Han har uppfordrat alla Mauriska stammar till bistånd emot de otrogne, som wilja bemägtiga sig staden och störta Islam. Oaktadt alla dessa rustningar är han dock icke obenägen till förlikning med wilkor att man lemnar gehör åt hans fordringar och sänder honom en annan agent, ty Hr Deval tål han icke. Egentligen båta twistigheterna med Algier till ingenting, och det wore kanske rådligast, att ditskicka en förståndig man, för att undersöka Deyens beswär och göra slut på ett krig, som icke medför annat än onyttiga kostnader.
Moniteuren innehåller följande reflexioner i anledning af Tractaten emellan de tre stora Magterna: "Mången, som ej wet att åtnöja sig med det närwarande goda, torde måhända af de tre Regeringarne fordra räkenskap öfwer det dröjsmål, som föregått, innan man kunnat förena sig om närwarande ädelmodiga beslut. Wi sware dem, att England ej erkände Syd-Amerikanska staterna förrän 16 år sedan de börjat sin strid emot moderlandet; att Frankrike först år 1823 förklarade krig emot Cortes, som allt sedan 1820 hällit en Bourbon fången; att Frankrike wäntade fyra år innan det förklarade sig till förmån för Nord-Amerikanernes uppresning mot moderlandet, samt att England behöfde lika lång tid för att förbereda sina fiendtligheter emot Fransyska revolutionen. Att genast i första ögonblicket sluta sig till ett wisst partie, wore att utsätta sig för oundwikliga misstag. En händelse är ofta endast ett symptom, en öfwergående anomalie; en meteor slocknar ofta då dess glans är som störst. Om dessa grunder öro tillräckliga för att rättfärdiga den långsamma gången hos ett Cabinett, huru mycket mer måste de ej anses gällande, när fråga blir om en Confederation. I sistnämnde fall måste man sammankomma, underhandla, besluta. Icke ser hwar och en samma sak ur enahanda synpunkter, i synnerhet om swårigheterna hopa sig, och skälen att afhålla sig från deltagande i handlingen ungefärligen motwäga dem, som råda till ett werksamt ingripande. Men är icke detta just förhållandet med Grekelands angelägenheter? Har wäl detta lands revolution under hela sin fortgång bibehållit samma caracter? War denna revolution år 1821 under Ypsilanti detsamma, som den är år 1827 under Georg Sissini? Eller kunde man ej,
